Industri

Tung industri växermed små medel

Publicerad
- IT, det är något vi måste utveckla för att kunna producera billigare. Jag vill ha bredband och nätverksfunktioner, utnyttjar man det så finns det ingen som kan producera billigare än vi i Sverige, säger Dan Borgström, vd för Aerodyn AB.

Han borde veta. Från ingenting har han och hans kompanjon Lars Andersson byggt upp en tung industri i miniformat. Här görs med 24 anställdas hjälp turbinblad och propellrar till stora last- och krigsfartyg. Karlskogaföretagets största kunder är General Electrics och Rolls Royce.

Om kunderna är namnkunniga så är Aerodyn desto anonymare. Inga skyltar visar vägen till ingången på baksidan av Bofors gamla plåtverkstad, väl inne är ett centimeterstort metallspån allt som avslöjar att vi kommit rätt. Kontoret är tyst och tomt, efter att ha passerat en öde maskinhall hittar vi Dan Borgström i kafferummet med sina ännu oätna frukostsmörgåsar.

Han visar runt i de två skeppen. Det södra är inrett med tunga fräsar. Maskinerna tuggar oavbrutet på propellerbladsämnen, allt styrs av datorer. Bladen rör sig sakta fram och åter över stela fundament medan fräsarna vrider sig i alla tänkbara riktningar med robotens exakta rörelser. Att vinkla om arbetsstycket är inte möjligt när det handlar om turbinblad som väger 6 ton.

- Mitt idealtillstånd är att alla maskinerna vore femaxliga. Då kan man ha en konstant vinkel mot bearbetningsytan, säger Dan Borgström.
Än så länge uppfyller en av fräsarna kraven.

Varenda maskin är köpt begagnad. Den jättelika Skodan kommer från ett Karlstadföretag, under Aerodyns logotyp på en annan maskin döljer sig ett ryskt märke. Dan Borgström har åkt runt Europa för att hitta utrustning till överkomliga priser. De flesta maskinerna har några år på nacken, Skodan har passerat de trettio vid det här laget.

För ett litet företag är begagnat enda möjligheten att expandera, när nya maskiner kostar uppåt 30 miljoner kronor i inköp.
Och expanderat har företaget gjort. Ungefär 30 procent per år hittills, och med en stadig ökning av antalet anställda. Prognosen för de närmaste åren siktar också på en expansion runt 30 procent per år för detta otraditionella tillväxtföretag.

Att det står Aerodyn på en av maskinerna är kanske mer motiverat än vad man först kan tro. Allt eftersom moderniseras utrustningen av Dan Borgström enligt hans maskinförfiningsplan.
Grundtanken är att alla processens delar ska gå att styra numeriskt, på sikt även slipningen. Närmast på tur står att förvandla alla fräsar till femaxliga maskiner. Det är Dan Borgström själv som bygger om de tunga fräsarna i miljonklassen.
- Jag har en bakgrund som ingenjör, då bangar man inte, säger han och skrattar.

IT och begagnade maskiner är två förklaringar till expansionen. Den tredje är att företaget endast arbetar med kundernas material. Värdet på det material som passerar verkstäderna i Karlskoga på ett år motsvarar med råge företagets hela omsättning.
- Det har varit ett villkor för oss, för att kunna växa, att det har varit kundernas material. Man kan lätt binda 30 miljoner kronor i material här ute, säger Dan Borgström.

Från början skulle Aerodyn tillverka flygplansdelar, därav namnet. Det var naturligt för Dan Borgström, som kom från Bofors där han arbetat som strömningstekniker och flygingenjör. Men av en slump blev Aerodyn, då med tio anställda, istället världens största underleverantör på vattenjetaggregat, och därifrån var steget till turbinblad och propellrar inte långt.

Det enda som finns kvar från flygtiden är namnet, och användandet av cad. Datorerna och dataströmmarna är inget man ser mycket av på Aerodyn, men själva frånvaron av människor avslöjar att de finns.

- Man ska inte bara prata om hur snygga hemsidor eller hur många megabyte man har. Istället ska man utnyttja det för att producera billigt, med så lite mantimmar som möjligt, säger Dan Borgström.

I norra skeppet är det däremot gott om folk. Här sker inmätningen av gjutgodset, alla data matas in och skickas till datorerna. Därefter flyttas godset med hjälp av traverser till en av fräsarna, där det bearbetas. Varje blad behandlas individuellt utefter förutsättningarna efter gjutningen. Själva bladen fräses i maskin, medan bladfötterna kräver mer manuellt arbete. Efter fräsningen är bladen fårade. Då tar slipningen vid, en del av processen som fortfarande är ett hantverk. I sliparnas avdelning lägger sig ett fint, svart damm över rummet.

Sliparna arbetar två och två böjda över bladen, instängda i blåställ och stora hjälmar. Jämnt och sakta för de sina slipmaskiner över metallytan tills alla spår efter fräsningen är borta.
- Arbetet kräver styrka, formkänsla och teknik. Jag ska försöka göra jobbet enklare för dem genom att robotslipa en del, men än så länge är det bara metodfunderingar, säger Dan Borgström.

Flera av sliparna närmar sig pensionsåldern, och det är svårt att hitta nytt folk att lära upp. När den nödvändiga slipningen är avklarad lägger männen ett vackert fiskbensmönster över ytan. Det är deras signatur, som visar att bladet är tillverkat på Aerodyn.

I våras stod Dan Borgström och Lars Andersson inför valet att bli uppköpta eller att själva sälja delar av företaget. Lösningen blev en private placement, det vill säga en aktieemission till små, privata investerare. 12 miljoner kronor kom in till företaget, och till deras stora förvåning blev emissionen övertecknad med fyra miljoner kronor. Målet är nu att genom expansion kunna ge aktieägarna en god utdelning.
- Jag vill relatera värdet på aktien till utdelningen, inte till förväntad framtida avkastning. Det känns mer renhårigt, säger Dan Borgström.

Pengarna kommer att användas i företaget, delvis till ny teknik, delvis till att börja arbeta med eget material och kunna ta fler order. Företaget har växt med ungefär 30 procent per år, både i anställda och omsättning. Men vinst har ägarna inte sett mycket av.
- Under hela 1990-talet har det varit ebb i kassan. Allt vi tjänat har plöjts ned i företaget, säger Dan Borgström.

Propellrarna säljs till stora propellertillverkare som Kamewa (ägs av Rolls Royce). Någon gång kommer en order som innebär att Aerodyn inte bara tillverkar, utan också konstruerar propellern. Då vaknar strömningsteknikern till liv, och får något att bita i.
- I princip skulle vi kunna tillverka propellrar helt själva. Men då skulle vi konkurrera med våra egna kunder, säger Dan Borgström.