Alfa Laval, De Laval, Muskövarvet - det är några av storföretagen i den södra Stockholmsregionen som gått med i nätverket Verkstad Södertörn.
De vill utveckla småföretagen så att de även kan ta på sig konstruktionsjobb.
Då går det att anlita svenska leverantörer istället för baltiska.
- Det har blivit ett slags innegrej för svenska direktörer att producera i lågprisländer istället för i Sverige, säger Kurt Rapp, projektledare på Institutet för verkstadsteknisk forskning (IVF) och numera även inom Verkstad Södertörn, Sveriges största företagsnätverk.
Till och med mobiltelefoner kan tillverkas lika billigt i Sverige som i Kina eller något annat lågprisland.
- Jag är "religiöst" övertygad om det. Men det hänger på konstruktionen, att den är så smart att själva produktionen blir så enkel och billig att lönekostnaderna blir försumbara.
Kurt Rapp har jobbat i många år som konstruktör på Electrolux och andra storföretag. Åtskilliga gånger har han varit med om hur "outsourcing" till lågprisländer gett sådana problem att det hela havererat efter en tid.
Bland de 130 små verkstadsföretag som idag är med i Verkstad Södertörn - sedan i somras en självständig ekonomisk förening - är det framförallt Baltikum som upplevs ett hot.
Samtidigt har det gått upp för några av de större företagen i södra Storstockholm att det faktiskt innebär verkliga problem att lägga ut jobb i lågprisländer. Särskilt saknar de närheten till sina underleverantörer.
Några av dessa - som Alfa Laval, De Laval, Muskö örlogsvarv och Tumbabruket - har nu gått med i nätverket för att jobba ihop med småföretagen på ett nytt sätt. Det går ut på att kunden, exempelvis Alfa Laval, tar hjälp redan i utvecklingsarbetet av nätverkets medlemsföretag.
Ett urval av småföretagen sätter sig ned tillsammans men en konstruktör från köparföretaget och jobbar fram en ny konstruktion eller kanske en förbättring av äldre.
- Våra småföretag har specialistkunskaper inom nästan alla områden. En är expert på gjutning, en annan på fräsning, en tredje kan allt om plåtbockning och så vidare. Många är också bra på att konstruera inom sina områden, säger Kurt Rapp
- Ett storföretag kan inte ha allt detta specialkunnande inom det egna företaget.
Det går att organisera samarbetet på flera olika sätt. Exempelvis kan köparföretag jobba ihop med en enda huvudleverantör som i sin tur knyter en grupp underleverantörer till sig.
Grundtanken är ändå att de små leverantörsföretagen ska in så tidigt som möjligt i konstruktionsprocessen, helst på idéstadiet, och bidra med sina speciella kompetenser för att få till en maximalt smart konstruktion.
- Med våra metoder kan vi nog utan vidare pressa priserna mellan 20 och 25 procent, säger Kurt Rapp.
Och då är det inte lika lockande att lägga ut order i de baltiska länderna.
RÄDSLAN FÖR DATORER FORTFARANDE ETT PROBLEM
Motviljan mot datorer är fortfarande ett problem bland småföretagen i Verkstad Södertörn. Nu ska forskarna ta reda på varför.
Fax och telefon istället för att kommunicera över bredbandsportalen.
Det har hela tiden varit det stora bekymret för Tommy Schavon, tidigare projektledare för Verkstad Södertörn och sedan i somras vd på Botkyrka Företagarcentrum - som idag är ett serviceorgan till det fristående nätverket.
- Det är mycket tungt att få gehör för datorer bland småföretagena, suckar Tommy Schavon.
- Överlag har de svårt att bryta gamla invanda mönster.
En orsak kan vara att majoriteten av de företagare som är med i nätverket är icke akademiker och över 55 år gamla, många är över 60.
Ett forskningsprojekt om "IT-verktyget" dras nu igång. Nutek är en huvudfinansiär. Beteendevetare och andra experter ska delta för att "gå till botten" med datorrädslan.
Ett annat projekt nätverket ska jobba med handlar om kvalitet och miljö. De större företag som anlitar nätverket, eller ett företag inom det, kräver allt som oftast ISO 9 000 eller någon variant av den kvalitetsstandarden. Det vanliga är att de riktar kraven mot själva huvudleverantören. Men också andra nätverksmedlemmar, som i sin tur levererar till den större huvudleverantören, måste lyftas till en högre kvalitetsnivå.
Verkstad Södertörn blev inte lika stort som det planerades för tre år sedan. Istället för 200 medlemsföretag blev det 130.
När projektet i somras avslutades och ombildades till en ekonomisk förening hoppade 50-talet företag av.
Trots det är Verkstad Södertörn landets - och troligen hela Europas - största företagsnätverk. Det är något av en spjutspets i nätverksbyggande och det har fått flera systerprojekt runt om i landet. Det grundläggande syftet är att med modern IT-teknik återskapa en Gnosjöanda i nätverksområdena. Ett av systernätverken finns också i Gnosjöområdet. Ett annat finns i Bergslagen, ett tredje i inre Norrland. I Skåne och norra Storstockhom byggs nu liknande nätverk upp.
"ÄNNU INGEN NYTTA AV NÄTVERKET"
För mycket snack och för lite verkstad, tycker Jan Wigstrand om nätverket Verkstad Södertörn.
Han är vd och ägare till det lilla företaget Millturn i Tullinge söder om Stockholm.
Ny Teknik besökte företaget för ett och halvt år sedan. Då hade man gått med i det rätt nybildade nätverket - som då drevs i projektform med ekonomiskt understöd från Nutek och andra samhällsorganisationer.
Jan Wigstrand var aningen skeptisk till projektet, vis av tidigare erfarenheter från nätverksprojekt som havererat.
Men Verkstad Södertörn skulle bli så mycket större, det skulle dras in bredband till medlemsföretagen, och det var en helt annan satsning än på andra företagsnätverk.
Jan Wigstrand var också ute efter nya kunder, företag som lade ut order på de rätt avancerade detaljer till livsmedels- och den medicinska industri som hans företag specialiserat sig på.
Nu behövs inga nya kunder. För det är rena magsårstempot på verkstaden.
De tio anställda kör med svarvarna, fräsarna och de andra maskinerna som aldrig tidigare. Egentligen behöver Millturn ta hjälp av andra företag i nätverket för att kunna leverera i rätt tid.
- Vi har lagt ut en del jobb till andra företag inom Verkstad Södertörn. Men det har inte alltid fungerat. Ofta har det brustit i kvaliteten.
På grund av det hårda tempot i verkstaden har han inte heller varit särskild aktiv i nätverket.
- Vissa saker har fungerat bra, olika seminarier om kvalitet, lagar och skatter och liknande. Men det har vi på företaget inte någon direkt nytta av.
Jan Wigstrand har ändå inte gett upp. Han har gått in som delägare i nätverket och är också med i den så kallade styrgruppen.
