Staten vill få företagen att spara energi

Industrin måste använda energin effektivare. Det anser regeringen som överväger att testa långsiktiga energiavtal med industrin som styrmedel. De företag som träffar avtal med staten får nedsatt koldioxidskatt och åtar sig i gengäld att göra de investeringar som krävs för att minska energianvändningen. Förslaget diskuterades nyligen på ett seminarium. Energiavtal med industrin är en av flera vägar som regeringen studerar för att nå de politiskt uppsatta önskemålen att minska energianvändningen och utsläppen av bland annat koldioxid. Den här typen av avtal mellan industrin och staten testas på många håll i världen och ofta med goda resultat. Det gäller i bland annat Danmark, Holland och Kanada. Den pågående och starkt försenade energiskatteutredningen är en annan mycket viktig del av energipolitiken. Chalmers och Lunds universitet har analyserat konsekvenserna av en modell med långsiktiga energiavtal mellan staten och industrin. Analysen har skett i samarbete med Assi Domän Frövi, Stora Enso Skoghall och Avesta Sheffield, tre departement och Energimyndigheten. Analyserna visar att såväl utsläpp av koldioxid som årliga energikostnaderna för företagen skulle minska i flertalet fall. På de företag som har deltagit i analysarbetet finns det en försiktigt positiv inställning till långsiktiga energiavtal. ­ Jag tror att det här kan vara en framkomlig väg. Det visar inte minst det danska exemplet, säger Annika Berggren, processingenjör på Stora Enso i Skoghall som har deltagit i projektet. Alf Andersson på Assi Domän i Frövi är mer försiktig: ­ Det här är ett av många sätt som måste prövas och analyseras ordentligt. Men, det är först när den slutgiltiga utformningen av ett energiavtal är klart som det verkligen går att bedöma, säger han. Under ett seminarium i Stockholm förra veckan om förslaget framkom att det finns en mängd frågor, inte minst juridiska, som måste klaras ut innan ett system med långsiktiga energiavtal kan genomföras. Det gäller bland annat om energiavtal är i överensstämmelse med EG-rätten, nu gällande koncessioner och hur kontroll av träffade avtal kan genomföras. ­ Det är en lång bit kvar. Vi behöver göra ytterligare studier innan det är dags för ett förslag, säger Yvonne Fredriksson, departementsråd på Näringsdepartementet.