Spetslabb håller kvar Sverige i världstopp

<p>- Utvecklingen går rasande fort och vi får inte bli omsprungna, säger Urban Lendahl, stamcellsexpert vid Karolinska institutet och initiativtagare till det nya labbet.</p> <p>År 2001 blev svensk stamcellsforskning känd över hela västvärlden. Här fanns de stamceller från embryon som amerikanska forskare behövde efter det att president Bush lagt in sitt veto mot forskningen. </p> <p>- Sverige ligger fortfarande i teknikfronten för stamceller och ska fortsätta att göra det. Därför måste vi snabbt få fram en verktygslåda för den nya ips-tekniken. </p> <p>IPS står för inducerade pluripotenta stamceller. Rent konkret innebär tekniken att färdigutvecklade celler, till exempel hudceller, förmås att backa i sin utveckling och bli stamceller. Därifrån kan de i sin tur styras till att bli till exempel nervceller eller hjärtmuskelceller. De nya cellerna kommer väl till pass för att utveckla nya mediciner och öppnar för möjligheten att skapa celler som kan reparera skadade organ. Bot för ryggmärgsskadade är ett av målen. </p> <p>- Sverige ligger väl framme inom områden där ips-tekniken kan komma till användning. Dit hör forskning och behandling av sjukdomar som Parkinsons sjukdom och benmärgstransplantationer. </p> <p>I första skedet ska labbet serva forskare som arbetar med stamceller inom Karolinska institutet. På sikt ska det bli ett nationellt labb, dit forskargrupper över hela Sverige kan vända sig för att få hjälp. </p> <p>Uppgiften att bygga labbet har gått till Anna Falk, som har trimmats i den nya tekniken vid stamcellslaboratoriet i Cambridge, samt Emil Hansson, som arbetat med ips vid Harvard Stem Cell Institute. </p> <p>Det nya laboratoriet är en del i det nya forskningscentrumet WIRM (Wallenberg Institute for Regenerative Medicin), som Karolinska institutet i somras fick ett anslag på 100 miljoner kronor till. Ulla Karlsson Ottosson</p>