Industri
Så lär djur oss om teknik
Många ingenjörer sneglar på djuren för teknikutveckling. Lunds universitet hakar på trenden med ett seminarium om djurisk energi. En av förebilderna är myrspoven.
Maskiner som flyger som trollsländor, robotarmar som efterliknar elefantsnablar eller räddningsrobotar som ska röra sig som myror. Allt detta har utvecklats de senaste åren, eller håller på att utvecklas och är exempel på biomimetisk innovationsforskning. Det handlar om att till exempel ingenjörer låter sig inspireras av naturen, när nya maskiner ska tas fram.
– Det är en växande trend, speciellt om man går utanför Sveriges gränser. Och det är inte så konstigt. Djurens teknik har utvecklats under miljontals år för att bli så bra som den är i dag, säger Öivind Andersson, professor i bränslemotorer på Lunds universitet.
Öivind Andersson var också koordinator för ett seminarium på samma universitet den 10–11 juni, om hur ingenjörer kan inspireras av djur vad gäller energiomvandling.
– Jag jobbar med energieffektiviteten hos bränslemotorer. Ett problem är att värmemaskiner oundvikligen förlorar en stor del av sin värme till omgivningen. Djuren har en förmåga att omvandla kemisk energi direkt till rörelseenergi, säger Öivind Andersson.
Seminariet avslutade det åtta månader långa forskningsinitiativet Bioinspired Energy Conversion, där bland annat ingenjörer och biologer har försökt hitta nya frågeställningar för kommande forskning inom energiomvandling. En del insikter har förvånat de inblandade forskarna.
– Om man till exempel tittar på myrspoven, som varje år flyttar från Alaska till Nya Zeeland utan att mellanlanda, visar det sig att förbränningen i kroppen är mindre effektiv än en motor. Men när energin ska användas till muskelarbete händer något, där är fågeln effektivare än ett flygplan, säger Öivind Andersson.