Norge öppnar för fler oljefält i Arktis

2020-11-25 07:21  
Den största delen av Norges oljeutvinning pågår i Nordsjön, men minst hälften av de återstående oljeresurserna beräknas finnas i Barents hav. Arkivbild från Nordsjön. Foto: Carina Johansen/TT

Tvisten om i fall oljeborrning i Arktis strider mot norsk grundlag är ännu inte avgjord i Norges högsta domstol. Under tiden annonserar den norska regeringen ut nya oljelicenser.

I väntan på Högsta domstolens beslut har norska regeringen bestämt sig för att tillåta borrning i ytterligare 136 så kallade licensblock, varav 125 ligger i arktiska Barents hav och elva i Norska havet.

Landets olje- och energiminister Tina Bru säger i ett pressmeddelande att det är ett nödvändigt steg för att säkra arbetstillfällen och intäkter till staten. Ungefär hälften av den olja som fortfarande kan utvinnas på den norska kontinentalsockeln beräknas finnas i den arktiska regionen.

Frode Pleym, som är chef för Greenpeace i Norge, är mycket kritisk:

"Att regeringen delar ut nya licenser vid den här tidpunkten visar att de inte har förstått situationens allvar. Det är tanklöst och ett hån mot framtida generationer", skriver han i ett pressmeddelande.

Oexploaterade områden

Processen började 2016, då Norge undertecknade Parisavtalet och samtidigt – för första gången på drygt 20 år – öppnade nya områden för oljeborrning, i tidigare oexploaterade områden i arktiska Barents hav. Miljöorganisationerna Greenpeace och norska Natur og Ungdom valde att stämma den norska staten för brott mot paragraf 112 i landets grundlag.

Läs mer: Ny övervakning ska stoppa metanutsläpp

Denna paragraf slår fast att naturens resurser och den biologiska mångfalden ska hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt – så att även framtida generationer får tillgång till dem.

Nya uppgifter

De två första rättsinstanserna har kommit fram till att paragraf 112 är relevant, men trots detta dömt till statens fördel. I den första instansen var motiveringen bland annat att det inte är Norges ansvar att oljan orsakar utsläpp av växthusgaser i andra länder. Den andra instansen slog fast att utsläppen i och för sig är Norges ansvar, men att de i sammanhanget inte är tillräckligt stora för att paragrafen ska vara tillämplig.

Nu hanteras fallet av Högsta domstolen, där förhandlingarna avslutades för två veckor sedan. Strax före förhandlingarna presenterades vissa nya uppgifter om ekonomin som kan tala emot den norska statens linje. Det slutgiltiga beslutet meddelas troligen i januari.

”Sticker i ögonen”

– Det sticker ju i ögonen att den norska regeringen utlyser nya tillstånd just nu, strax innan Högsta domstolen ska meddela sitt avgörande. Men det kan ju vara så att den räknar med att vinna, och då vill man inte förlora någon tid, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet till TT.

Kan utlysningen ge en vink om hur målet kommer att gå?

– Nej, det kan jag inte tänka mig. Jag förlitar mig på domstolens integritet och tror inte att regeringen har någon form av förhandsindikationer, säger Ebbesson.

Klimatpåverkan

Hur påverkas dessa nya oljelicenser om Högsta domstolen bestämmer sig för att ogiltigförklara de som redan har beviljats i Arktis?

– Om Högsta domstolen skulle ogiltigförklara de koncessioner som redan har givits med hänvisning till klimatpåverkan kan jag omöjligt se att man kan bevilja några nya tillstånd någon annanstans, säger Jonas Ebbesson.

Fakta: Norska oljefält

Norge började utvinna olja i större omfattning 1971. Sedan dess har 112 oljefält exploaterats på den norska kontinentalsockeln.

Förra året var 87 av fälten produktiva (66 i Nordsjön, 19 i Norska havet och 2 i Barents hav). Ytterligare 13 fält var under utveckling i slutet av året.

Av den olja som fortfarande kan utvinnas på den norska kontinentalsockeln beräknas ungefär hälften finnas i Barents hav.

Källa: Norwegian Petroleum

Jörn Spolander/TT

Mer om: Olja Norge

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer