Industri

Löfven lovar industrin krisavtal ”ganska snart”

Sveriges statsminister Stefan Löfven (S). Foto: TT
Sveriges statsminister Stefan Löfven (S). Foto: TT
Utrikeshandelsminister Anna Hallberg och näringsminister Ibrahim Baylan träffar näringslivet om coronavirusets effekter. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Utrikeshandelsminister Anna Hallberg och näringsminister Ibrahim Baylan träffar näringslivet om coronavirusets effekter. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

Det brådskar med att få ett krisavtal på plats som kan möta allvarliga effekter av virussmittan, enligt industrin. ”Det kommer ganska snart”, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Publicerad

Avtal om så kallat korttidsarbete står högt på industrins önskelista inför dagens träff med bland annat näringsministern. Och det brådskar, enligt näringslivsföreträdare.

Stefan Löfven säger till TT, i samband med ett besök på ett äldreboende i Svenstavik i Jämtland, att det redan finns ett äldre system för korttidsarbete på plats som kan användas. Och att den modernare varianten kommer snart.

Det nya avtalet om korttidsarbete ligger i princip färdigutrett på regeringens bord. Uppslutningen är bred, såväl politiskt som mellan fack och arbetsgivare. Avtalet syftar till att förhindra stora varsel när industrin drabbas av utifrån kommande ekonomiska chocker.

– Coronakrisen är ett typexempel, säger Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall.

Betydande problem

I dag är han tillsammans med näringslivsrepresentanter inbjuden av näringsminister Ibrahim Baylan (S) och utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) för att diskutera åtgärder för att möta en eventuellt eskalerande viruseffekt.

– Vi kan redan nu höra om företag som har fått problem med leveranskedjor. Om det här pågår ett tag kommer det att innebära betydande problem, säger Mats Kinnwall.

Det kan exempelvis leda till omfattande permitteringar och stora varsel om uppsägningar.

Flera av Sveriges viktigaste konkurrentländer, däribland Tyskland, har liknande system på plats sedan tidigare, något som svenska företag brukar peka på.

Det svenska förslaget om korttidsarbete är tänkt att mildra effekterna av en allvarlig ekonomisk kris på så vis att staten går in med stödpengar som möjliggör att personalen på drabbade företag kan ha sina jobb kvar, jobba mindre och gå utbildningar, även när företaget blir av med beställningar.

För sent?

Finansminister Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt att ett sådant förslag är aktuellt först i samband med vårbudgeten, och att den presenteras i mitten av april.

Möjligtvis för sent.

– Det kan det ju vara, men det vet man ju inte nu, säger Kinnwall.

Men rent försäkringsmässigt borde avtalet om korttidsarbete finnas på plats så fort som möjligt, enligt Teknikföretagen.

(Texten uppdaterad)

Fakta: Förslaget i korthet

Nuvarande regler kommer att gälla, men utredningen föreslår att systemet med korttidsarbete byggs ut till att gälla fler situationer av allvarliga kriser, för exempelvis enskilda företag. Stödet kan normalt gälla i sex månader.

När systemet slår till kan exempelvis arbetstiden begränsas till fyra dagar i veckan, eller 80 procent av arbetstiden. Lönen blir i det fallet 92 procent av den gamla inkomsten samtidigt som staten skjuter till pengar till företaget, enligt ett system där alla tre parter delar kostnaden för övervintringen.

Ett kriterium för att få det statliga krisstödet är att företaget också undersöker möjligheten att utnyttja tiden till att utbilda eller validera personalen. Staten ska då ersätta 60 procent av arbetsgivarens kostnad för utbildningsinsatsen.

Tillväxtverket blir den myndigheten som får avgöra om kriterierna för statligt stöd är uppfyllda.

Källa: Statens offentliga utredningar