Fabriken ligger på bådasidor Öresund och nu växer Malmöanläggningen så att det knakar. Här tillverkas peptider, konstgjorda delar av protein, till världens läkemedelsindustri.
Inflyttning pågår i ett nybyggt hus på Polypeptide Laboratories tomt i Limhamn söder om Malmö. Byggnaden är en tillfällig lösning. När produktionsytan trefaldigas behövs extra utrymmen under ombyggnadstiden. Den lysande blå, arkitektritade anläggningen ska få ytterligare ett skepp.
Det har gått fyra år sedanPolypeptide Laboratories öppnade sin anläggning i Malmö. Då fanns där 30 anställda. I dag jobbar 105 personer i Malmö, och ytterligare ett 30-tal ska anställas bara i år. Företaget utvecklar och tillverkar peptider, konstgjorda delar av protein, som används av läkemedelsindustrin. Det finns i dag bara en handfull peptidtillverkare i världen, Polypeptide är näst störst.
- Vi har några potentiellt storskaliga synteser på gång. Delvis har vi redan order på ganska stora mängder, säger Anders J Andersen.
Han är vd för fabrikeni Malmö, och samtidigt forskningsansvarig för både Malmöanläggingen och en anläggning i Hilleröd utanför Köpenhamn. De två fabrikerna har integrerats till en, trots att sundet skiljer dem åt. Efter några års pendlande med färja mottogs Öresundsbron med glädje på företaget. Restiden sjönk i ett slag med en timme i vardera riktningen.
- Vi försöker plocka fram det bästa från anläggningarna i Hilleröd och Limhamn, för att lära av varandra, säger Anders J Andersen.
Produktionen sker inte i en stor hall, utan i avskilda, ganska små rum. Separationen är nödvändig, för peptiderna får absolut inte blandas med varandra. Slutresultatet är aktiva delar av läkemedel, och ett misstag skulle kunna vara ödesdigert.
Man kan kalla Polypeptide för kontraktstillverkare. När läkemedelsbolagen plockat fram en substans de tror kan bli ett framtida läkemedel kopplas ett företag som Polypeptide in. Kontraktstillverkaren utarbetar sedan en tillverkningsmetod, något som kan ta flera år i ett sammanhang där 200 kg färdig peptid är en stor beställning.
- Läkemedelsbolagen väljer kanske ut tre intressanta tillverkare. När de sedan kommer på besök kollar de först av allt kvalitetssystemen. Vi jobbar mot de regler som de amerikanska myndigheterna, FDA, har utarbetat, säger Anders J Andersen.
Råvaran är olika slags aminosyror. I företagets reaktorer får man dem att koppla ihop sig med varandra, resultatet "tvättas" sedan genom till exempel extraktion för att få en renhet på nära hundra procent. Det är denna procedur - att ta en aminosyra, få den att kopplas samman med nästa, sedan ta dessa två aminosyror och koppla ihop med en tredje och så vidare, som gör tillverkningen så tidskrävande. Ju längre kedjor, desto större andel peptider blir felaktiga och måste plockas bort. Den färdiga peptiden levereras i form av frystorkat pulver.
Blir resultatet lyckat kan det hända att peptiden hamnar i ett massproducerat läkemedel. Enligt Polypeptide är det cirka ett av tjugo försök som leder till storskalig produktion. Det är läkemedelsbolagen som står för det ekonomiska risktagandet, kontraktstillverkaren får betalt för varje steg i utvecklingsarbetet. Skulle sedan peptiden visa sig vara tillräckligt intressant för massproduktion är däremot läkemedelsbolagen låsta till det företag som gjort utvecklingsarbetet. Det är många sådana lyckade projekt som lett till att Polypeptide nu bygger ut.
- Om vi skulle säga att vi inte kan massproducera en produkt skulle vi sätta våra kunder i en mycket allvarlig situation, eftersom vi i många fall är ensamma om tillverkningen av vissa läkemedelssubstanser. De skulle i värsta fall tvingas lägga ned sin produkt, säger Christian Johansson, produktionschef på Malmöanläggningen.
Han visar runt på industritomteni Limhamn och förklarar hur företaget ska bygga till, först över en gräsmatta, men om det behövs ryker parkeringsplatsen bakom också. År 2003 ska det vara klart. Sedan är tomten så gott som fullbebyggd.
- De flesta i branschen expanderar i dag, men det här är extremt. De produkter vi nu har stora förväntningar på kom för flera år sedan, säger Anders J Andersen.
Den fabrik som finns i dag upptas till största delen av produktionsrum. Kvalitetskontrollen och produktionsutvecklingen ligger vid sidan av. Där är besökare tillåtna. Men i produktionscellen blir vi insläppta först efter en noggrann kontroll av att inga namn syns på reaktorerna. All produktionsutrustning är konstruerad av Polypeptide, och mängden slangar och kablar som omgärdar de spolformade reaktorerna är oöverblickbar. Hela processen styrs och övervakas från datorer i ett kontrollrum bredvid. De som anställs i produktionen är som lägst utbildade till högskoleingenjörer.
Integrationen med den danska anläggningen går bra, enligt Anders J Andersen, som själv kommer från Danmark. På möten där både svenskar och danskar deltar används vad som kallas "skandinaviska", en försvenskad danska, eller om man så vill en dansk variant av svenska. Men så fort någon som inte har dansk eller svensk bakgrund finns i rummet överges skandinaviskan till förmån för engelska. "Svenska" invandrare har ofta svårt att förstå danska, även om svenskan är perfekt.
- Det som är svårast är att förena kulturerna, inte bara de mänskliga kulturerna utan synteskulturerna. Hur man producerar, säger Anders J Andersen.
