I slutet av 1980-talet drömde Stefan Bengtsson och Bengt Johansson om att göra lika häftiga lasershower som Pink Floyd.
Idag driver de sedan sex år tillbaka Lasercentrum AB i Gnosjö och ljusshower har de svårt att hinna med.
Orderböckerna för deras laserskärare är fullbokade och Bengt Johansson utvecklar en egen lasersvetsmaskin.
Tanken är att skapa en billig lasersvets som kan sättas in i en produktionslinje. Med en första laser-svetsutrustning har de redan lyckats visa att de kan svetsa med en kvalitet som håller för avancerad industriproduktion.
- Att vi utvecklar en svetsmaskin beror helt enkelt på att det vi vill ha inte finns att köpa. Nischade billiga lasersvetsar har en stor potential men det finns inga som passar. Vi ser inte enbart möjligheter att själva använda dem utan även att tillverka lasersvetsar för annan industri, säger Stefan Bengtsson.
Grunden för företagetligger i ett brinnande intresse för lasertekniken. Stefan arbetade med lasrar inom Unga Forskare under gymnasietiden och Bengt drevs av ett intresse för ljud- och ljusteknik. Lasrar var häftigt och spännande. Men det handlade knappast om att starta en tillverkningsindustri.
- Intresset för laserteknik är helgjutet, det släpper vi aldrig. Hemma har jag förstås Pink Floyds konserter på video. Men idag handlar det om att utveckla en tillverkningsindustri där vi utnyttjar vår tekniska kunskap och fungerar som underleverantörer till annan industri, säger Stefan Bengtsson när vi står i deras produktionshall i en industrilokal i Gnosjö. Närmsta granne är kristna Erikshjälpen och det är inte helt lätt att hitta deras lokal. Skylten har nämligen blåst ner och fastnat bakom en stapel med lastpallar. Efter sex år har dessutom lokalen blivit för trång.
Laserskärare, pressar och lager slåss om utrymmet och framåt våren ska de ha flyttat till egna nybyggda lokaler för att kunna expandera och bli mer effektiva. Lasercentrum AB är på flera sätt en typisk Gnosjöhistoria. Stefan och Bengt möttes i ett gemensamt intresse för laserteknik. De läste allt som fanns i ämnet, tog kontakt med laserforskare på KTH och FOA och byggde en egen laser för att hyra ut till discon och teatrar i bygden. I jakten på en större laser hittade de en trasig maskin i en källare på ett företag i Gnosjö och satte igång att renovera den.
- Tanken då var att kunna skära ut delar till högtalare, men ryktet spred sig om att vi hade en laserskärare. Vi fick frågor om vi kunde skära ut i metall, så vi byggde om den för metallskärning.
- Vi tittade i broschyrer och försökte luska ut hur en bra laserskärare skulle se ut. Resultatet blev utmärkt. Vår skärare är mer flexibel än de som finns att köpa. Den går fortfarande i tvåskift. En halv miljon kostade det projektet. Då hade de inte bara byggt laserskäraren utan även den mekaniska utrustningen omkring och utvecklat en egen programvara för att styra maskinen. De var igång med att bygga upp ett nytt företag långt från rockscenen och första ordern blev att skära ut telefonhållare åt polisen.
Idag, sex år senare, omsätter de runt 8 miljoner kronor och har sju anställda. Produktionen är igång 24 timmar om dygnet och med en ny satsning på lasersvetsning kommer expansionen att fortsätta. Hittills har omsättningen dubblats varje år. Det ovanliga med Lasercentrum i Gnosjö är att de specialiserat sig på laserteknik för tillverkning av delar åt annan industri. De är i botten inte ett metallföretag som utnyttjar lasertekniken i en del av produktionen utan det är lasertekniken som lägger grunden för deras industri.
- Sextio procent av all vår tillverkning är designprylar. Saker vi tillverkat finns i alla designbutiker i Stockholm, säger Stefan och håller upp en blålackad klädhängare i plåt som synts i mängder av inredningstidningar.
- Resten är industriprodukter och inredningsdetaljer. Fyrkantiga bitar med hål och delar till inredningsindustrin. Hylldelar och liknande. Fördelen med laserskärning är att vi kan skära ut komplicerade konturer och ta fram exakt det kunden vill ha till lågt pris. Med den egna programvaran kan man även överföra foton eller konstnärliga bilder till laserskäraren. Vägen till att skapa en typisk Gnosjöindustri har inte varit okomplicerad.
De fick nobben från banken i början av 1990-talet när de ville låna pengar. De fick nobben från Nutek om pengar till utveckling av just lasersvetsen. De jobbade 90-timmars vecka under flera år - byggde lasrar, utvecklade maskiner och skar plåtdetaljer från morgon till kväll. För några problem att få kunder har de aldrig märkt - ryktet om grabbarna med laserskärarna spreds snabbt i bygden.
- Svårigheten idag är att det finns ingen personal att få tag i Gnosjö och ingen vill flytta hit. Vi har jagat en cad-camknutte i ett år. Det finns ingen, suckar Bengt Johansson, som menar att de måste få tag i någon som kan hjälpa till med cad-ritningar och hålla i kvalitetsarbetet med ISO 9000.
- Nu letar vi på gymnasieskolorna för att se om det finns någon som har rätt intresse och som vi kan lära upp. Bengt Johansson är själv gym-nasieingenjör och Stefan är högskoleingenjör. Och de har lyckats anställa en person som hjälper dem i arbetet med elektronik och maskinutveckling. För teknikutveckling är nödvändigt, påpekar de.
Däremot tror de inte att civilingen-jörer är nödvändiga i en industri som deras. - Det handlar inte så mycket om teoretiska kunskaper, även om de också behövs, som om att ha rätta intresset. Det här företaget har vi byggt på ett brinnande teknikintresse, säger Stefan Bengtsson. Men några lasershower à la Pink Floyd blir det inte i Gnosjö. Tidenräcker inte till.
