Industri
Cellfälla nytt vapen mot autoimmuna sjukdomar
En fälla som fångar in celler som eldar på inflammationer i kroppen: Den nya svenska metoden att behandla autoimmuna sjukdomar kan komma ut på klinikerna nästa år. Först ut är ulcerös kolit.
Det började som en skiss på en pappersservett. I dag, sju år senare, har det blivit en teknik som väcker hopp om ett nytt sätt att behandla inflammatoriska sjukdomar. Dit hör tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom, MS, psoriasis samt förlamningssjukdomen ALS.
– Vi filtrerar helt enkelt bort de celler i blodet som hindrar kroppen från att kroppen läka. Och vi gör det utanför kroppen ungefär som vid dialys, säger Ola Winqvist, professor i cellulär immunterapi vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska sjukhuset.
Han håller fram en fem centimeter hög liten kolonn. Inuti flyter 60 ml mjölkvita sockermolekyler. De har alla försetts med små skräddarsydda proteiner, så kallade kemokiner, på ytan. När blodet passerar genom kolonnen lockar kemokinerna till sig den typ av vita blodkroppar som eldar på inflammationen i kroppen och skadar den.
– De vita blodkropparna dockar fast vid kemokinerna. När blodet kommer ut på andra sidan kolonnen har deras antal minskat till hälften.
Den första kliniska studien gjordes på Södersjukhuset under 2010 till 2011 och omfattade 23 patienter med ulcerös kolit. Fjorton av dem behandlades en timme varannan dag under tio dagar, resten fick placebo. Hos drygt 40 procent av de som behandlades läkte tarmen ut. Det är långt bättre än vad andra behandlingar av sjukdomen ger. Inga biverkningar har heller rapporterats.
– Vi börjar med ulcerös kolit eftersom de biologiska läkemedel som finns mot sjukdomen har många biverkningar och inte heller fungerar så bra i tarmen, säger Ola Winqvist.
Nu planerar han och forskarna i bolaget TLA Targeted Immuno Therapies, som bildats runt tekniken, för nästa studie. Den startar i höst och ska i första skedet omfatta 15 patienter, därefter ytterligare 45. Allt under förutsättning att man får de tillstånd som behövs.
– Det är en dosstudie. Vi vill se vilka effekterna blir om man behandlas med en eller två kolonner och hur ofta det bör ske, säger Ola Winqvist.
Den här gången är det internationella läkemedelsbolaget Ferring Pharmaceuticals med på banan.
– Tekniken är mycket intressant för oss. Den har potential att hjälpa patienter med svåra inflammatoriska sjukdomar där andra behandlingar har dålig effekt, eller där biverkningarna är oacceptabla, säger Per Falk, forskningschef på Ferring l.
Förhoppningen är att den medicintekniska produkten ska kunna komma ut på marknaden 2017, samma år som studien avslutas. Därmed blir metoden också tillgänglig på klinikerna. Exakt vad behandlingen kommer att kosta är inte klart, däremot att den blir något billigare än behandling med biologiska läkemedel.
Utvecklingen av den nya tekniken har hittills fått 20 miljoner i stöd från Vinnova, Vetenskapsrådet samt det internationella forskningsnätverket Eureka.
Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!
Självtest för patienter nästa mål
Ett enkelt självtest i form av ett blodprov som talar om för patienten när halterna av vita blodkroppar börjar närma sig en gräns där det är bäst att få en behandling för att undvika ett nytt skov. Det finns på agendan när det gäller Ola Winqvists planer inför framtiden. Utvecklingen ska i så fall ske i samarbete med KTH.
– Patienterna saknar den genetiska kontrollmekanism som krävs för att stänga av en överproduktion hos immunsystemet, konstaterar Ola Winqvist.
Samtidigt arbetar han och hans kollegor vidare för att hitta de kemokiner som kan fånga in vita blodkroppar som är överaktiva vid andra inflammatoriska sjukdomar.
– Vi har bland annat testat proteiner som ger signal för ALS, MS samt psoriasis.
