Fordon
Riksrevisionen sågar Botniabanan
För dyrt och för långsamt. Det är Riksrevisionens dom över den statliga Botniabanan, Sveriges nyaste och dyraste järnväg.
- Vår granskning visar att de skattemedel som investerats i Botniabanan inte har använts effektivt. Regeringen och Trafikverket bör bli bättre på att planera, redovisa och genomföra stora järnvägssatsningar.
Det säger riksrevisor Claes Norgren i en kommentar till utredningen som presenterades på fredagen.
Botniabanan består av 19 mil järnväg, 144 broar och 25 kilometer tunnel. Från Ångermanälven, norr om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå.
Bygget startade i augusti 1999. Elva år senare, den 28 augusti 2010 invigdes Botniabanan med kungen som bandklippare.
Redan vid invigningen fick Botniabanan kritik för att inte hålla måttet och under vintern har problemen med de automatiska signalsystemen varit legio.
Nu kommer domen från den statliga myndigheten Riksrevisionen.
- Botniabanan har blivit mycket dyrare än planerat men kommer ändå inte att leda till alla de positiva effekter för samhället som det var tänkt, skriver Riksrevisionen i sin rapport.
- Restiderna har blivit längre än planerat och det är för många tåg på omkringliggande banor, vilket påverkar godstrafiken negativt.
- Mellan Umeå och Sundsvall utlovades en restid på 2 timmar 20 minuter, men det kommer att ta drygt 3 timmar.
- Resan mellan Umeå och Stockholm kommer att ta 1,5 timmar längre än planerat.
- Kostnaderna för att Botniabanans trafikupplägg ska fungera underskattades i planeringen – 11 miljarder kronor blev istället 26 miljarder.
- Botniabanan och Ådalsbanan har blivit mycket dyrare än planerat och nödvändiga kringinvesteringar, till exempel en bangård i Umeå, togs inte upp inför beslutet.
- Botniabanan är beroende av banorna runt omkring för att fungera effektivt. Många tåg får inte plats på spåren eftersom det är fullt på andra banor, till exempel Ostkustbanan mellan Sundsvall och Gävle. Detta påverkar främst godstrafiken, som skulle öka och få bättre transportekonomi med Botniabanan.
- Slutsatsen är att underlaget inför beslutet innehöll stora fel och att målen inte kommer att nås som planerat, skriver Riksrevisionen.
