Ökade växthusgasutsläpp från trafiken: ”Oroväckande utveckling”

2019-02-27 15:00  
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Förra året ökade utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med 0,5 procent enligt en rapport från Trafikverket. Ökningen beror framför allt på att lastbilstrafiken ökat, personbilstrafiken är i stort sett oförändrad.

(Uppdaterad)

Stick i stäv med nuvarande klimatmål ökade utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med 76 000 ton förra året, enligt en prognos från Trafikverket.

Myndigheten pekar på den expansiva lastbilstrafiken – och noterar att det aldrig tidigare registrerats så många lätta och tunga lastbilar.

Utsläppen av växthusgaser ökade med 0,5 procent förra året, enligt en ny rapport från Trafikverket.

Energieffektiviseringen inom personbilstrafiken räckte inte för att kompensera för den expanderande lastbilstrafiken, konstaterar myndigheten som noterar att det aldrig tidigare har registrerats så många tunga och lätta lastbilar.

Totalt ökade därför utsläppen med 76 000 ton.

”Oroväckande utveckling”

I stället kan ökningen om 0,5 procent i första hand förklaras av den expanderade lastbilstrafiken.

– Det är absolut en oroväckande utveckling. Här behöver vi verkligen hjälpas åt för att ta krafttag så att det minskar, säger Marie Hagberg, chef på transportkvalitet på Trafikverket, till Ekot.

Riksdagens klimatmål är att utsläppen från vägtrafiken ska minska med 70 procent till år 2030. Men enligt myndigheten kommer man utifrån nuvarande styrmedel enbart att komma ungefär halvvägs till målet.

Läs mer: Diesel främsta orsaken till avgasdöd

Förutom skärpta styrmedel, en högre andel förnybar energi och mer kollektivtrafik tror Hagberg på längre och tyngre, och därigenom färre, lastbilar, samt mer gods som fraktas via järnväg och sjöfart.

Förutom skärpta styrmedel, en högre andel förnybar energi och mer kollektivtrafik tror Hagberg på längre och tyngre, och därigenom färre, lastbilar, samt mer gods på järnväg och sjöfart.

”Starka industriintressen”

Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) är inne på samma spår. Han konstaterar att det varit ett större fokus på personbilstrafikens utsläpp och att godstransporternas påverkan hamnat i skymundan.

Enligt honom går nuvarande infrastrukturplanering, såväl nationellt som i städerna, stick i stäv med nuvarande klimatmål som innebär att utsläppen behöver minska med ungefär åtta procent per år.

I stället för att satsa på utvidgad kollektivtrafik fokuserar politikerna på att bygga ut vägar och annan infrastruktur, hävdar Finnveden.

– Jag har svårt att få det att gå ihop, då detta ju snarare gynnar ökade transporter.

Större andel till järnvägen

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) säger att regeringen åstadkom en lång rad reformer förra året, men erkänner att man kommer att behöva höja ambitionsnivån framöver.

Hon håller dock inte med om att den nuvarande infrastrukturplanen inte håller måttet.

– En mycket mindre andel går nu till upprustning och underhåll av vägarna och hela 77 procent av de namngivna investeringarna går till järnvägen, säger hon.

– Det är en kraftig ökning jämfört med den tidigare plan som Alliansen beslutade om.

Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz menar å sin sida att de satsningar som Alliansen gjorde under sin tid vid makten inte tagits omhand av den nuvarande regeringen.

Läs mer: Så ser EU:s nya utsläppskrav för lastbilar ut

”Under vår tid vid makten påbörjade vi omställningen av fordonsflottan och utsläppen från de svenska transporterna sjönk. Detta har inte den rödgröna regeringen förmått bygga vidare på. Att utsläppen från vägtransporterna nu ökar är mycket allvarligt”, skriver hon i ett mejl till TT.

Reduktionsplikt

Under den förra mandatperioden införde regeringen en reduktionsplikt för bensin och diesel, vilket innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. I januariavtalet som slöts mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna uttrycks också att nivåerna i reduktionsplikten successivt ska skärpas efter år 2020.

Jessica Rosencrantz (M) vill se en bred överenskommelse om reduktionsplikten för att säkra dels en höjd ambitionsnivå, men också en mer långsiktig bana i kraven på mer inblandning av biobränslen.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt