Fordon
Nu satsar Easyjet på att bygga ett elflygplan
Lågprisbolaget tar det tekniska initiativet. Nu har Easyjet slagit sig samman med Wright Electric för att utveckla ett elflygplan. Modellen ska kunna ta 220 passagerare en sträcka på knappa 54 mil – på ren batteridrift.
Världens länder har hållit flyget under vingarna – men frågan är hur länge transportslaget får ha kvar sina generösa miljörabatter? En flygresa mellan London och New York genererar omkring 2-3 ton koldioxid per passagerare. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet per person och år är 19 ton för nordamerikaner – och 10 ton för européer. Med andra ord utgör varje resa över Atlanten en ansenlig procent.
Delar av branschen verkar dock vilja ”mota Olle i grind”. Förra året presenterade Easyjet ett system där elmotorer driver planets hjul på marken, i kombination med att bromsenergin återvinns vid landning. Nu meddelar det amerikanska lågprisbolaget att de har inlett ett samarbete med Wright Electric för att utveckla och bygga helt eldrivna flygplan. Det ska vara i luften inom tio år, och trafik inom 20 år.
– För första gången under min karriär kan jag visualisera en framtid helt utan jetbränsle, och vi är mycket nöjda över att vara en del i detta. Frågan är inte om utan när ett elektriskt flygplan kommer trafikera korta sträckor, säger Easyjets vd Dame Carolyn McCall till Engineering & Technology.
Läs mer:
Wright Electric har redan utvecklat ett tvåsitsigt elflygplan, men tillsammans med flygbolaget ska man bygga en modell med plats för upp till 220 passagerare. I dagsläget beräknas elflygplanet få en räckvidd på knappa 54 mil – men mycket fokus ligger på att förbättra batterierna prestanda. Batteripacken ska också gå snabbt att byta. Istället för att ha en motor under varje vinge kommer designen bygga på ett större antal mindre motorer.
Easyjet samarbetar även med en rad andra flygbolag, och den stora utmaningen för Wright Electric är att leverera kring deras strikta lönsamhetskrav. Men i dagsläget ser det ut som att elflygplanen kan bli tio procent billigare i inköp än standardmodeller. Ovanpå detta förväntas de kunna halvera ljudvolymen. I sin egen rapport skriver Wright Electric att de hoppas på ett priskrig mellan batteritillverkarna, som följd av den aggressiva etableringen i Europa. Detta skulle kunna sänka priserna ytterligare.
I luften är dock vätgasen en stark utmanare till den rena batteridriften. Förra året provflögs ”HY4”, som har utvecklats av German Aerospace Center. Flygplanet kombinerar vätgasdrivna bränsleceller med ett kraftfull lituimjonbatteri, som ger en extra knuff vid de energipikar som uppstår kring start och stigning. Motorn på 80 kW ger en topphastighet på 200 km/h, och räckvidden säga vara mellan 75-100 mil. HV4 har plats för fyra passagerare, men nu planerar tyskarna att bygga ett vätgasplan med plats för 19 personer.
