Fordon

Nissans bensinmotor har nått en milstolpe

Nissans bensinmotor kan köras på en mager blandning, med en mindre mängd bensin mot luft – med en högre kompression än vad som är brukligt. Foto: Nissan

Systemet e-Power ska använda en bensinmotor för att alstra el. Nu har Nissans utvecklare slagit alla på fingrarna – motorns termodynamiska verkningsgrad ligger på 50 procent.

Publicerad

En rad biltillverkare har lovat att de ska fasa ut sina förbränningsmotorer, exempelvis Volvo, Daimler och Jaguar – men även Ford på Europamarknaden. Men det gäller inte för Nissan. Den japanska tillverkaren jobbar på sitt system kallat e-Power, där en bensinmotor agerar generator och alstra el för det batteripack ombord som i sin tur driver bilens elmotorer.

Konceptet e-Power lanserades i Japan 2016 med Nissan Note – men i utvecklingsarbetet av nästa generations e-Power har bilmärket nu nått vad de kallar för en milstolpe. Bensinmotorns termodynamiska verkningsgrad ligger nämligen på 50 procent. Det innebär att hälften av bränslets kemiska energi omsätts till mekaniskt arbete. För branschens bensinmotorer ligger siffran i snitt på 40 procent. Det skriver Nissan i sitt pressmeddelande.

– I vår strävan efter att till år 2050 nå koldioxidneutralitet genom produktens totala livscykel, siktar Nissan på att ha elektrifierat alla nya modeller som släpps på de stora marknaderna till det tidiga 2030-talet. Nissans elektrifieringsstrategi premierar utvecklingen av e-drivlinor och batterier med hög prestanda för elbilar, där e-Power representerar en viktig alternativ strategisk pelare, säger Toshihiro Hirai, senior vice president för Nissans division för utveckling av drivlinor och elbilar.

Nissan har utvecklat ett koncept döpt till STARC, som ska förbättra flödet av bränsle/luft-blandningen in i cylindern samt ge en bättre antändning. Tack vare att motorn inte utsätts för varierande belastning kan den köras på en blandning med en mindre mängd bensin mot luft, med en högre kompression – och med en pålitlig förbränning.

Det ska dock sägas att under tester låg den faktiska termodynamiska verkningsgraden hos systemet på 46 procent, men de återstående fyra procenten hämtas in via en ospecificerad teknik för återvinning av spillvärmen.