Lastbilskonvojer ökar lönsamheten

Löner till chaufförer och bränslekostnader är tunga poster för världens åkerier. De skulle kunna hanteras, eller åtminstone minskas, om flera lastbilar kunde köra i en tät konvoj. Helst med en enda förare som då kör i det första fordonet.

– Det kommer att dröja många år innan vi får se lastbilskonvojer ute på allmänna vägar. Däremot kommer vi redan inom några år att få se olika varianter av självkörande fordon inom avgränsade områden. Först ut blir ett test under realistiska förhållanden inom gruvindustrin, säger Scanias forskningschef Claes Erixon, forsknings- och utvecklingschef på Scania.

Däremot tvivlar han inte på att de självkörande lastbilarna kommer längre fram.

Ett viktigt motiv är att de förväntas öka trafiksäkerheten. Inte minst eftersom en människa har en reaktionstid som räknas i sekunder, medan de sensorer som ska hålla koll på vad som händer runt ett självgående fordon – men även styra vad som ska göras – kan agera på millisekunder.

– Skillnaden i tid gör att bilar i en konvoj kan ligga tätt ihop. På så sätt kan de spara bränsle utan att offra säkerheten. Redan i dag ser vi att många lastbilar ligger väldigt nära varandra, men nu är det till priset av ökad olycksrisk, säger Per Sahlholm, chef för den automatiserade fordonsplattformen på Scania.

Läs mer:

En hel del av den teknik som krävs för att kunna automatisera fordon finns, både i form av befintliga lösningar och som prototyper.

– Vi har löst flera av de konceptuella utmaningarna men det återstår mycket arbete. Just nu fungerar tekniken bra i en kontrollerad och definierad miljö med goda yttre förhållanden, säger Per Sahlholm och fortsätter:

– För att vi ska kunna rulla ut tekniken i större skala måste det vara tydligt under vilka villkor den fungerar. Därför kommer det att dröja innan vi släpper ut dem i Stockholmstrafiken när det råder snökaos.

Och för att klara det krävs både bättre sensorer och mer redundans i systemet jämfört med i dag. Dessutom är frågan om hur oskyddade trafikanter ska skyddas inte löst.

Sannolikt kommer det att vara lättare att få systemet med självkörande fordon att fungera den dag alla fordon på våra vägar är automatiserade.

– Vi undersöker nu hur människor fungerar när de kan överlåta en del av körningen åt bilen samtidigt som de hela tiden ska vara beredda på att ta över ansvaret. Här gäller det att vara tydlig med vad som gäller så att det inte uppstår några missförstånd, säger Claes Erixon.

Läs mer:

Ett annat olöst problem är trafikanter som inte respekterar förutsättningarna för tekniken, till exempel genom att tränga sig in mellan fordon i en konvoj.

– Det kan vi delvis hantera tekniskt, men problembilden är större än så och därför måste vi få till en ny lagstiftning. Komplexiteten gör att vi inte delar de allra mest optimistiska förhoppningarna om när de självkörande lastbilarna blir en naturlig del i trafiken, säger Claes Erixon och tillägger:

– Vi ser det snarare som en evolution där teknik och juridik måste utvecklas parallellt.

Allt kommer inte att gå att automatisera direkt. De enklaste utmaningarna klaras av först. Och Claes Erixon menar att takten kommer att avgöras av de ekonomiska incitamenten, inte de tekniska begränsningarna.

Scania är inte ensamt om att satsa på självkörande fordon och konvojkörning. Även för Volvo Lastvagnar, och flertalet andra lastbilstillverkare, är det här ett prioriterat forskningsområde.

Ett viktigt motiv till att skapa lastbilskonvojer är att de förväntas öka trafiksäkerheten. En människa har en reaktionstid som räknas i sekunder, medan de sensorer som ska hålla koll på vad som händer runt ett självgående fordon – men även styra vad som ska göras – kan agera på millisekunder.