Fordon

Flygskam inte tyngsta skälet till att folk flyger mindre

I genomsnitt gör svenskarna en utrikesresa per år med flyg. Foto: Michael Probst / TT
Nina Wormbs är professor i teknikhistoria vid KTH. Foto: Jörn Spolander / TT

Flygskam är ett ord som används flitigt i klimatdebatten. Men när folk slutar flyga av klimatskäl beror det inte främst på att de skäms. I stället är det ökad kunskap och tankar på nästa generation som väger tungt. Det framgår av en ny, svensk studie.

Publicerad

– Skam är inget framträdande argument när folk förklarar varför de slutar flyga av klimatskäl. Det är lite överraskande, med tanke på hur fokuserad den svenska debatten har blivit kring just begreppet flygskam, säger Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Vanligare anledningar är i stället ökad kunskap om klimatfrågan och insikten att det är de egna barnen och barnbarnen som kommer att drabbas av klimatförändringarna. Det framgår av den nya studie som Nina Wormbs nu presenterar tillsammans med Maria Wolrath Söderberg, forskare i retorik vid Södertörns högskola.

Framväxande insikt

– Barnens påverkan är jättestark. Vi ser också att många hänvisar till Greta Thunberg. Hon är en förebild eftersom hon lever som hon lär, och så är hon en källa till kunskap som förklarar hur det faktiskt ligger till. Dessutom representerar hon den unga generationen och framtiden. Hon har varit väldigt viktig för många av dem som har slutat flyga i vår studie, säger Nina Wormbs.

När det gäller ökad kunskap om klimatfrågan går den att dela upp i två delar, förklarar Nina Wormbs. Dels handlar det om insikten om hur allvarliga konsekvenserna kan bli och att läget är akut, dels om hur stor andel av de privata utsläppen som kommer från flygresor.

– Det är ofta en process där kunskapen har vuxit fram under en längre tid. Många beskriver också att de har påverkats av egna erfarenheter, nästan som en kroppslig insikt, kanske av skogsbränderna förra sommaren eller att de har mött någon med liknande erfarenheter, säger Nina Wormbs.

Ingång till klimatfrågan

Utsläppen från flygtrafiken står för ungefär två procent av världens totala utsläpp. Är det här mest en symbolfråga?

– Det är ett argument som ofta används för att man inte ska göra något. Men alla utsläpp är viktiga. Och för en enskild person är flygandet ofta det absolut största utsläppet, och väldigt ofta något man kan göra sig av med. Därför blir flygdebatten en mycket bra pedagogisk diskussion om alla de saker som klimatfrågan innehåller, säger Nina Wormbs.

Studien "Grounded beyond flygskam" bygger på enkätsvar från närmare 900 personer, som har bestämt sig för att sluta flyga för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Nina Wormbs påpekar att undersökningen inte säger något om hela svenska folket, utan bara om de personer som valt att sluta flyga. Resultaten bekräftar en liknande, mindre studie som gjordes förra året vid Stockholm Resilience Centre.

Fakta: Utsläpp från flygresor

Sedan 1990 har antalet resor utomlands med flyg från Sverige mer än fördubblats. I dag görs i genomsnitt en utlandsresa per person varje år. Utsläppen av växthusgaser från flygresorna uppgår till ungefär tio miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, vilket kan jämföras med Sveriges totala (konsumtionsbaserade) utsläpp som är cirka 90 miljoner ton per år.

Rättad: En tidigare version av faktarutan innehöll en missvisande jämförelse mellan flygets utsläpp och Sveriges totala utsläpp.

Källa: Naturvårdsverket