Fordon

Digitalt hållbarhetspass för batteritillverkning kan bli klart 2022

Foto: TT

Hur mycket utsläpp av växthusgaser ska ett hållbart producerat batteri få ge upphov till? Det försöker nu Global Battery Alliance, där Volvo Group ingår, att ge svar på.

Publicerad

Syftet med det digitala "batteripasset" är att konsumenter ska få betydligt mer information om hur batterierna i bilar, telefoner och andra teknikprylar har producerats. På samma vis som ett vanligt pass genom sina stämplar ger svar på i vilka länder du har rest till ska batteriets motsvarighet ge svar på viktiga frågor om hur tillverkningen har gått till.

Märkningen är ett svar på den kritik som riktats mot batteritillverkning, som att viss kobolt utvinns under vidriga förhållanden i Kongo-Kinshasa och att produktionen av batterier ger upphov till stora koldioxidutsläpp.

Global Battery Alliance står bakom

Bakom initiativet står The Global Battery Alliance (GBA) som är en paraplyorganisation under World Economic Forum.

Initiativet samlar ett 70-tal aktörer inom främst batteri- och fordonsbranschen men även andra teknikbolag, energiorgan som IEA samt intresseorganisationer som Transport and Environment. Bland fordonstillverkarna finns lastbilstillverkaren Volvo, Volkswagen, Audi, BMW, Honda och Renault.

Med hänvisning till uttalanden från batterikemiföretaget BASF rapporterar nu Elelctrive att det digitala systemet som utgör grunden för passet kan vara klart 2022. En prototyp väntas bli färdig redan i slutet av detta år och en första version året därpå.

Audi vill se omfattande hållbarhetsmärkning

GBA har ännu inte klargjort vilken omfattningen prototypen eller första versionen av passet ska ha. Enligt Audi är målet att skapa en "omfattande och internationellt erkänd hållbarhetsmärkning för batterier", vilket ska inkludera uppgifter om till exempel vattenkonsumtion och koldioxidutsläpp i varje individuellt steg i värdekedjan.

En målsättning är att etablera gränsvärden för när exempelvis ett visst koldioxidutsläpp i en del av värdekedjan ska uppfatta som "bra" eller "dåligt". Men en hel del arbete tycks återstå på den punkten.

GBA publicerade i höstas sin vision för hur en hållbar värdekedja för batterier ska bli möjlig till 2030. Arbetet följdes för en månad upp vid World Economic Forum i Davos genom att 42 av medlemmarna kom överens om tio grundprinciper som ska ligga till grund för vad en hållbar värdekedja för batterier år 2030 egentligen betyder (se faktaruta).

GBA:s tio grundprinciper för en hållbar värdekedja för batterier

Cirkulär ekonomi för att nå Parisavtalet

1. Maximera batteriets produktivitet i dess första användningsområde (till exempel i en elbil, reds, anm.).

2. Möjliggör ett produktivt och säkert andra användningsområde (till exempel i stationär lagring, reds anm.).

3. Säkerställ återvinning av batterimaterialen.

Skapa nya jobb, ytterligare ekonomiskt värde och bidrag till en ekonomi med låg kolanvändning

4. Säkerställ transparens kring utsläpp av växthusgaser och en stegvis minskning av dem.

5. Prioritera energieffektivisering och öka användningen av förnybar energi som källa till kraft och värme när den finns tillgänglig (i batteriproduktionen, reds. anm.).

6. Främja integrering av och tillgång till förnybar energi med hjälp av batterier, med fokus på utvecklingsländer.

7. Stötta skapandet och utvecklingen av högkvalificerade jobb.

Skydd av mänskliga rättigheter och ekonomiska utveckling i linje med FN:s mål för hållbar utveckling

8. Eliminera genast och skyndsamt barn- och slavarbete, stärk samhällen och respektera mänskliga rättigheter för de som påverkas av värdekedjan.

9. Främja skyddet för folkhälsa och miljö genom att minimera och avhjälpa negativa effekter i värdekedjan.

10. Stötta ansvarsfull handel och antikorruptionsarbete, lokalt värdeskapande och ekonomisk diversifiering.