Biobaserad diesel är på frammarsch som fordonsbränsle

2017-09-21 06:00  
Per Östborn.

Sveriges tredje vanligaste fordonsbränsle efter diesel och bensin är hvo, diesel från förnybara råvaror. Det ökade med 66 procent 2016.

11,5 TWh hvo-diesel användes i Sverige 2016, att jämföra med 74,4 TWh fossil diesel och bensin, enligt en färsk rapport från Energimyndigheten.

Det är därmed det i särklass största biodrivmedlet.

Biodiesel från raps har funnits sedan 1990-talet, men har inte blivit någon storsäljare. Den europeiska miljörörelsen anser att rapsdiesel är värre än fossil diesel för klimatet och miljön. Och det går inte att få fram nog med raps för att ersätta en stor del av dieseln.

Biodieseln hvo är en helt annan produkt. Den lanserades 2011 av Preem. Det är tallolja från skogsindustrin.

– Tallolja är en underbar råvara, men den är redan fullt utnyttjad, säger Per Östborn, drivmedelsexpert på Gröna Bilister.

Läs mer:

Läs mer: Bosch leder patentligan för självkörande fordon

Fler och mer råvaror har tillkommit och fler producenter. Hvo har ökat mycket snabbt.

Palmolja från Sydostasien användes något år, men förekom inte i Sverige 2016, eftersom den anses bidra till mer plantager på regnskogens bekostnad.

Neste är största leverantör av hvo till den svenska marknaden. De använder en restprodukt från palmoljetillverkning som en viktig råvara, och menar i sin marknadsföring att den inte bidrar till mer palmoljeproduktion och därmed till avskogning, och uppger att den enbart kommer från hållbarhetscertifierade odlare.

– Men det ökar palmoljeindustrins intäkter i förlängningen, menar Per Östborn.

Preem tar helt avstånd från palmoljeprodukter.

Andra råvaror som tillkommit är slakteriavfall och gamla matoljor, till exempel insamlade från fettfiltren i restaurangkök. De får också tummen upp av Per Östborn.

Råvarorna processas till halvfabrikat, rådiesel, som sedan raffineras till dieselolja. Neste producerar enbart hvo i sina anläggningar i Finland, Rotterdam och Singapore. Preem producerar sin hvo tillsammans med fossil olja i sitt raffinaderi i Göteborg.

I hvo-mixen finns också en mindre mängd grödor som råvaror för hvo, framför allt raps, men även majs, soja och korn.

Ingen tror att de har en stor framtid, på grund av konkurrensen om mark för mat.

– Det är en hätsk diskussion i EU, säger Per Östborn och påpekar att EU-kommissionen föreslagit begränsningar av möjligheten att använda odlade grödor i förnybarhetsmålet.

Trots den mycket snabba tillväxten för hvo, och trots kritik mot vissa råvaror, så är det klart att merparten av den inte alls är ifrågasatt: 38 procent kommer från vegetabilisk eller animalisk avfallsolja, 19 procent slakteriavfall och 7 procent tallolja.

På kort sikt väntas hvo växa ännu mer. Neste letar efter fler fetter och kan öka produktionen lite till i befintliga anläggningar. Företaget överväger också att investera i en ny anläggning, kanske i USA eller Singapore, enligt Fredrik Törnqvist, näringspolitisk chef vid Neste AB.

– Vi använder 10–12 olika råvaror och allokerar dem efter ländernas lagstiftning och skatter, säger han.

Längre bort i tiden finns fler skogsråvaror.

– Skogsrester, vi ska inte avverka ny skog, förtydligar Niclas Brantingson, presschef på Preem.

Han nämner grenar, toppar och sågspån som kan bli till diesel eller andra biodrivmedel med pyrolys. Preem, Sekab och Sveaskog driver en pilotanläggning i Piteå.

– Vi tror på skogsråvara, i närheten av våra raffinaderier. Det är vårt huvudspår, säger han.

Preem har som mål att 2030 producera lika många kubik förnybart som man i dag säljer på den svenska marknaden.

– Men hvo är ju en diesel, och det finns en diskussion om diesel och stadskärnor. Och NOx-utsläpp. Det finns nackdelar och fördelar med alla sätt att minska utsläppen, säger IVL-forskaren Mathias Gustavsson.

Det här är hvo – vätgasbehandlad växtolja

Hvo betyder hydrogenated vegetable oil, vätgasbehandlad växtolja. Råvaran kan dock också vara animaliskt fett.

Hvo är mycket likt vanlig fossil diesel, och kan blandas in från noll till hundra procent utan att motorn märker skillnaden.

Minskar växthusgasutsläppen (mest koldioxid) med i genomsnitt 83 procent jämfört med vanlig diesel. Att det inte är 100 procent beror bland annat på att vätgasen framställs från fossila bränslen.

Fredrik Lundberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt