Energi

Världens största fabrik för grön vätgas är igång

Så ser den nya vätgasanläggningen i Linz ut. Foto: Martin Eder
Så ser den nya vätgasanläggningen i Linz ut. Foto: Martin Eder
Anläggningen har byggts i ett samarbete mellan sex parter. Foto: Martin Eder
Anläggningen har byggts i ett samarbete mellan sex parter. Foto: Martin Eder
Anläggningen rymmer en elektrolysör från Siemens. Foto: Fotostudio Eder
Anläggningen rymmer en elektrolysör från Siemens. Foto: Fotostudio Eder
Elektrolysören spjälkar vatten till vätgas och syre med hjälp av förnybar el. Foto: Fotostudio Eder
Elektrolysören spjälkar vatten till vätgas och syre med hjälp av förnybar el. Foto: Fotostudio Eder
Så fungerar elektrolys. Foto: Voestalpine
Så fungerar elektrolys. Foto: Voestalpine
Anläggningen började byggas våren 2018. Foto: Voestalpine
Anläggningen började byggas våren 2018. Foto: Voestalpine

I österrikiska Linz har vätgastillverkningen i den 6 MW stora elektrolysören just dragit igång. Syftet är att undersöka om tekniken lämpar sig för storskalig produktion till stålindustrin.

Publicerad

Det vanligaste sättet att tillverka vätgas är genom reformering av naturgas. Det ger upphov till stora koldioxidutsläpp.

En annan metod är elektrolys. Då spjälkas vatten till vätgas och syre med hjälp av el. Genom att elektrolysören drivs av förnybar el kan så kallad grön vätgas produceras.

Nu satsar ståltillverkaren Voestalpine på att tillverka vätgas med elektrolys i det EU-finansierade samarbetsprojektet H2Future. På företagets område i Linz står en elektrolysör av PEM-typ (proton exhange membrane) som har levererats av Siemens. Än så länge är den världens största elektrolysör i sitt slag.

Ska undersöka storskalig produktion för industrin

Liksom svenska SSAB siktar Voestalpine på att använda vätgas för att minska sina koldioxidutsläpp. Bolaget hoppas kunna använda vätgas för att reducera järnmalm i masugnsprocessen samt generera el till sina elektriska ljusbågsugnar. På så sätt ska koldioxidutsläppen kunna minskas med omkring en tredjedel till 2030 eller 2035, och förhoppningsvis dras ned med 80 procent till 2050.

– Den viktigaste förutsättningen för ett scenario baserat på grön el och grön vätgas är emellertid att det finns tillräckliga mängder förnybar energi tillgängligt till kommersiellt realistiska priser. Det är enda sättet att använda morgondagens teknik på ett konkurrenskraftigt sätt, säger Herbert Eibensteiner, ordförande i Voestalpine, i ett pressmeddelande.

Sex olika parter står bakom projektet, som har fått 18 miljoner euro i EU-bidrag. Det främsta syftet är att undersöka om tekniken lämpar sig för att producera grön vätgas för industrin i stor skala.

Blir troligen petad från tronen inom kort

Men parterna vill också studera möjligheten för anläggningen att stödja elsystemet genom att kompensera för fluktuationer i elnätet. Elektrolysören kan använda överskottsel från nätet vid tider när elproduktionen är stor.

Elektrolysören av modell Silyzer 300 kan producera 1 200 kubikmeter vätgas per timme. Den drivs av el från energibolaget Verbund.

Men anläggningen i Linz lär inte vara störst i världen särskilt länge. Flera storskaliga vätgasfabriker är på gång. Tidningen Recharge räknar till exempel upp en 10 MW-anläggning som håller på att byggas på Shells raffinaderi i tyska Wesseling, samt en pilotanläggning om 30 MW som planeras på Heides oljeraffinaderi i nordvästra Tyskland 2025.