Energi
Surfa järnet – värm en skola
Det hettar till på Östra Real. I alla fall underifrån. Stokab har installerat en bredbandsknutpunkt under skolan. Spillvärmen leds direkt till höstkalla elever.
För över ett år sedan flyttade stadsnätsföretaget Stokab in i ett bergrum, under gymnasieskolan Östra Real i Stockholm. Det cirka 300 kvadratmeter stora bergrummet användes tidigare av brandförsvaret men passar perfekt för Stokabs behov.
Totalt är det cirka 100 kunder som förvarar bredbandsutrustning här. Många bredbands- och mobiloperatörer kopplar ihop sina nät och utbyter trafik med varandra.
– Det är en viktig knutpunkt. I princip all svensk datatrafik passerar här, säger Anders Broberg, informationschef på Stokab.
Gatuentrén till bergrummet är anonym. Efter att ha klivit nerför en lång trappa följer ett antal tjocka säkerhetsdörrar. Dörrarna ska stoppa obehöriga, vatten, gaser och elektromagnetiska pulser från till exempel solstormar.
Väl inne i de stora lokalerna står långa rader av rackskåp med bredbandsutrustning.
De surrar och det är varmt. Luft som kylts ned av kallt vatten strömmar in från rummens kortsidor för att svalka.
– Ändå är det inte alls lika varmt som i datahallar. Bredbandsknutpunkter som denna alstrar bara en tiondels värme jämfört med datahallarna som till exempel Facebook har i Luleå, säger Anders Broberg.
Ändå räcker värmen till att värma upp större delen av den 11 000 kvadratmeter stora skolan.
– Vattnet som har värmts upp pumpas till skolan och konverteras in i deras värmesystem. Tillbaka får vi kallt vatten som pumpas ner i berggrunden för eventuell extra kylning. Om vi bara hade kylning från berget skulle berggrunden så småningom värmas upp och vi skulle inte kunna vara kvar, säger han.
Spillvärmen konverteras in i skolans värmesystem med hjälp av värmeväxlare. Det kylda vattnet, som då är fem till sex grader, pumpas sedan tillbaka ner till bredbandsknutpunkten.
– Det är i princip bara kalla vinterdagar som skolan behöver komplettera med fjärrvärme, säger Anders Broberg.
Skolan behöver inte heller köpa värmen. Deras kostnad låg i att investera i en värmeväxlare.
– Genom den här modellen spar vi ändå två till tre miljoner kronor om året eftersom vi inte behöver investera i traditionell kylutrustning, säger Anders Broberg.
Fler varma projekt
För datahallar finns fler liknande exempel.
- IBM:s kontor i Kista värms upp av egen datakraft.
- Värmeöverskott från Bahnhofs serverhallar är kopplade till Stockholms fjärrvärmenät. Det senare exemplet ingår i Fortums satsning Öppen fjärrvärme som handlar om att ta tillvara på kunders överskottsenergi.
- Fortum tror att överskottsvärmen från Stockholms datahallar skulle räcka till att värma 55 000 lägenheter.