Energi

SKB: ”Vi är övertygade om att metoden är säker”

Eva Halldén, vd för SKB var på plats när miljöprövningen inleddes i september 2017. Foto: Anna Orring
Kopparkapslar med inneslutning. Foto: Anna Orring

Domstolen underkänner stödet för att kopparkapslar med kärnbränsle ska hålla i 100 000 år.

Publicerad

Tisdagens nekande besked från mark- och miljödomstolen om planerna på ett kärnbränsleförvar innebär ett bakslag för Svensk kärnbränslehantering.

– Det är klart att det är många här som har jobbat hårt och länge med det här är besvikna i dag, säger Eva Halldén, vd för SKB, till Ny Teknik.

Domstolen är positiv till stora delar av SKB:s ansökan, bland annat själva platsvalet. Men underkänner stödet för att kopparkapslarna kommer att klara sig i 100 000 år.

– Uppenbarligen har vi inte lyckats besvara rättens frågor fullt ut när det gäller kopparkapslarnas beteende, säger Eva Halldén.

Svensk Kärnbränslehantering ägs av de svenska kärnkraftsbolagen, och bildades just för att gemensamt hantera kärnbränslet i de svenska kärnkraftverken.

Arbetet med att utreda ett slutförvar inleddes 1976. Metoden KBS-3 lades fram 1983. Platsvalet blev klart 2009, då Forsmark pekades ut efter provborrningar och andra platsundersökningar. 2011 lämnade SKB in ansökan till mark- och miljödomstolen.

40 år efter att arbetet startade, 35 års utveckling av metoden och sju år efter att ansökan blev klar underkänner alltså mark- och miljödomstolen SKB:s arbete när det gäller den kritiska delen med kopparkapslarna.

Nu lämnas domstolens yttrande över till regeringen för ett avgörande. Samtidigt har Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, på tisdagen lämnat ett yttrande till regeringen som ger klartecken till slutförvarskonceptet.

– Det är lite motstridigt, säger Eva Halldén, om att de två instanserna kommer fram till så olika slutsats.

En orsak kan vara att SSM har en annan typ av process än Mark- och miljödomstolen. SSM har begärt in kompletteringar om kopparkapslarna, men säger ändå ja till slutförvarskonceptet.

– När vi lämnat det underlag som SSM efterfrågar är vi övertygade om att regeringen kommer att kunna godkänna slutförvaret, säger Eva Halldén till TT.

Ska ni dra igång nya försök med kopparkapslar nu efter domstolens besked?

– Vi behöver först analysera domstolens yttrande innan vi kan se det. Men vi är övertygade om att metoden är säker, säger hon.

Kärnbränsleförvar har utretts i 40 år

1976 startade de svenska kärnkraftsföretagen sitt forskningsprojekt Kärnbränslesäkerhet, KBS.

1977 startade geologiska studier med provborrningar på flera platser i Sverige. Stora protester från lokalbefolkning satte stopp 1985.

1983 kom den tredje rapporten i KBS-projektet där slutförvarsmetoden KBS-3 presenteras.

1992 inleds förstudier för slutförvar i åtta kommuner. Den första kommunen var Storuman.

2000 har SKB valt ut tre platser som lämpliga: Forsmark, Simpevarp-Laxemar i Oskarshamn och Tierp. Fullmäktige i Tierp röstar emot ytterligare undersökningar.

2002 startar platsundersökningarna på allvar i Forsmark och Oskarshamn, de enda två ställen där medborgaropinionen varit positiv till ett slut- förvar.

2009 är analyserna från platsundersökningarna avslutade och den 3 juni väljer SKB:s styrelse Forsmark som bästa platsen för slutförvaret.

2011 lämnar SKB in ansökan till mark- och miljödomstolen och till SSM om ett kärnbränsleförvar i Forsmark för 12 000 ton avfall, och en utbyggnad av mellanlagret samt en kapselanläggning i Oskarshamn.

2017 i september startar förhandling i mark- och miljödomstolen. Domstolens yttrande och ett yttrande från SSM lämnas till regeringen den 23 januari 2018.

2019 väntas regeringen ta beslut. Blir det ja tar en process för villkorsfrågor vid.

2020-talet kan ett slutförvar börja byggas, om ansökan blir godkänd.