Energi
Så kapar bönder kostnader med egen bioteknik
Svenska lantbrukare bygger nu egna billiga biogasanläggningar för produktion av el och fjärrvärme. Kostnaden blir cirka 30 procent lägre än de nyckelfärdiga system som tidigare har dominerat marknaden.
Svenska mjölkbönder som velat göra biogas av gödsel har varit hänvisade till nyckelfärdig, dyr och storskalig teknik. Men det finns också tekniska lösningar som blir väsentligt billigare.
Några som har satsat på att bygga själva är Lefflers Lefflers Lantbruk i Krokom med 70 kor, Frigiva gård med 150 kor i Piteå kommun samt Kulbäcksliden i Vindeln med 150 kor tagit sina biogasanläggningar i drift. För dem blir det en lönsam investering.
Fler gårdar bygger själva just nu.
– De flesta bönder klarar att själva vara byggherrar och bygga en egen biogasanläggning om de får tillgång till kunskap och tekniska lösningar, till exempel av MMG, säger lantbrukare Herbert Nyman på Frigiva gård i Piteå i Norrbotten.
Bakom den tekniska lösningen står företaget MMG Konsult AB i Jämtland.
– Ungefär 60 procent av landets mjölkbönder har i dag mellan 60 och 120 kor och för dem lönar det sig inte att köpa de dyrare nyckelfärdiga biogassystemen. För dem är det enda alternativet att bygga i egen regi, menar Mats Gustafsson.
– Vår biogasanläggning kostade 4,5 miljoner kronor att bygga och vi får maximalt ett investeringsstöd med 1,8 miljoner. Vi beräknar att vår nettokostnad blir 2,7 miljoner kronor. Vi räknar med att återbetalningstiden blir kortare än tio år, säger Thomas Nilsson i Kulbäckslidens lantbruk.
MMG säljer en affärsplan och en tekniklösning skräddarsydd för varje lantbruk. Där anges hur stor biogasproduktionen ska vara och hur stor andel som ska nyttjas för el och fjärrvärme.
Anläggningarna hos Frigiva gård och Kulbäcksliden har i dag en maximal kapacitet på 1 000 000 kWh per år. Av detta kan cirka en tredjedel omvandlas till el, en tredjedel till fjärrvärme och den sista tredjedelen åtgår till uppvärmning av biogasprocessen. Egen gödsel används för huvuddelen av biogasproduktionen men för att uppnå full produktion behövs ytterligare gödsel eller motsvarande.
Biogasanläggningens rötkammare har dessutom kapacitet för att öka produktionen med ytterligare 40–50 procent.
Tidigare har Frigiva gård och Kulbäcksliden haft en egen elförbrukning av inköpt el med drygt 200 000 kWh per år. Ved och el har använts för uppvärmning och varmvattenproduktion.
Målet är nu att sänka elförbrukningen till cirka 150 000 kWh per gård och ersätta el med fjärrvärme för både uppvärmning och varmvatten. Ett fjärrvärmenät byggs till bostäder, verkstäder och djurstallar. Med en egen elproduktion som på sikt ska nå 300 000 kWh per år finns därmed möjlighet att sälja cirka 150 000 kWh på elmarknaden.
Så fungerar skatten för bönder
- Lantbrukare som producerar biogas är skyldiga att registrera detta hos skattemyndigheten. Detta ska redovisas i en årlig punktskattedeklaration.
- Lantbrukare med elproduktionssystem med effekt som understiger 100 kilowatt eller som inte säljer el är inte skattskyldiga.
- Lantbrukare med egen elproduktion är skattskyldiga för elskatt om de har en total effekt i sitt elproduktionssystem som överstiger 100 kilowatt eller säljer el.
- För den el som lantbrukaren använder i jordbruksrörelsen ska lantbrukaren betala 0,5 öre per kWh i elskatt samt moms. Ett större jordbruk kan förbruka 200 000 kWh per år.
- För den el som lantbrukaren nyttjar för normal egen hushållsanvändning ska lantbrukaren betala 19,4 öre per kWh samt moms i norra Sverige eller 29,3 öre per kWh i södra Sverige. Normal hushållsförbrukning kan handla om 5 000 till 10 000 kWh per år.
- När ett lokalt elbolag säljer el till en lantbrukare med egen skattskyldig elproduktion ska elbolaget inte fakturera elskatt till lantbrukaren.
Källa: Skatteverket.
