”Osannolikt” att Nord Stream-läckorna beror på olycka

2022-09-27 11:46  

Flera kraftiga undervattensexplosioner har registrerats av mätstationer i både Sverige och Danmark i samma område som gasläckorna vid de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2. ”Det är ingen tvekan om att det är sprängningar”, säger seismologen Björn Lund.

Artikeln har uppdaterats.

En av sprängningarna hade en magnitud på 2,3, och registrerades på 30 mätstationer i södra Sverige. Den första explosionen registrerades klockan 02.03 på natten mot måndagen och den andra vid 19-tiden på måndagen.

– Det är tydligt utifrån vågformerna att det är en sprängning. Enligt vad vi kan se har explosionerna inträffat nära botten men inte i bergen, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid Institutionen för geovetenskaper (SNSN) som mäter svenska jordbävningar och sprängningar till TT.

Enligt Björn Lund motsvarar den första explosionen ungefär ett par hundra kilo dynamit eller en mindre dynamitladdning som påverkats av gas. Men man kan inte med hundra procents säkerhet säga att explosionerna har skett på precis samma platser som Sjöfartsverket angett för läckagen.

– I nuläget kollar vi på vad explosionerna kan ha berott på. Vi jämför nu datan med den data vi har sedan tidigare på exempelvis minor. Vi får se om det är några avvikelser.

Vanligtvis brukar SNSN få information när försvaret ska genomföra sprängningar, men inför måndagen hade inte Björn Lund fått någon sådan information.

– Vi ser ju explosioner regelbundet men för det mesta så tolkar vi att de kommer från marinen.

SNSN har vidarebefordrat sina iakttagelser till Försvarsmakten.

– De var mycket intresserade, säger Lund.

Skador på både Nord Stream 1 och 2

Läckaget på Nord Stream 2 upptäcktes på måndagseftermiddagen efter ett plötsligt tryckfall i ledningen, som är dragen från Ryssland till Tysklands norra kust.

Även Nord Stream 1, med samma sträckning, rapporterade tryckfall. Svenska Sjöfartsverket konstaterar att båda ledningarna skadats.

– I går kväll runt åttatiden kom rapporter om ytterligare läckage från Nord Stream 1 på två olika platser, från ett passerande fartyg. Ett av läckagen ligger inom svensk ekonomisk zon och ett inom dansk ekonomisk zon nordöst om Bornholm, så då utfärdades nya varningar om säkerhetsavstånd till de nya platserna, säger Sara Eriksson, presschef på Sjöfartsverket, till TT.

Läs mer: Det här vet vi om gasläckorna i Östersjön – ”Havet bubblar”

Skadorna på gasledningarna är ”utan motstycke”, skriver operatören Nord Stream AG, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Enligt uttalandet är det omöjligt att uppskatta hur lång tid det kommer att ta att återuppta driften av infrastrukturen för gastransport.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger under tisdagen att Ryssland är "extremt oroat" över tryckfallet och säger att situationen måste hanteras omgående. På en fråga om läckaget kan ha orsakats av ett sabotage svarar Peskov att "inget alternativ kan uteslutas i nuläget".

Varnar fartyg

Sjöfartsverket har skickat ut en navigationsvarning för att handelsfartyg ska hålla sig minst fem sjömil, motsvarande knappt tio kilometer, från de skadade ledningarna. För flyg gäller en säkerhetshöjd på tusen meter, vilket inte påverkar kommersiell flygtrafik som går på betydligt högre höjd. Myndigheten varnar också för explosiv gas i området kring Nord Stream 2.

– Vi vet ingenting om orsaken till läckorna, men vi följer utvecklingen och håller extra koll så att inga fartyg missar varningen och kommer för nära, säger Sara Eriksson.

Tryckförändringen "dramatisk"

Ben Bock, chef för säkerhet och teknik på Energigas Sverige, påpekar att den rapporterade tryckförändringen från drygt 100 bar till 7 bar är mycket dramatisk. Så väl Nord Stream 1 som 2 är dimensionerade för som mest 220 bar, men så högt är trycket endast nära Ryssland. Längs vägen mot Tyskland sjunker det något till följd av tryckfall eftersom där inte finns några kompressorstationer.

Att Nord Stream 2, som ännu inte var tagen i drift, ändå läcker gas kan bero på att leverantören hade förhoppning om att driftsätta den och därmed började fylla upp den, enligt Ben Bock.

– Det handlar om stora volymer. Bara att fylla upp ledningen för att uppnå önskat tryck tar tid. Det är nog inte omöjligt att de började trycksätta den uppströms även om den är stängd nedströms. Men det är inte ens säkert att den innehåller naturgas, eller någon annan gas. I vissa sammanhang fyller man med kvävgas i stället. Men det är dumt att spekulera innan vi har fakta på bordet.

Han vet inte säkert om det finns avstängningsventiler längs vägen, vilket skulle kunna hindra all gas i ledningen från att läcka ut.

– Vad vi känner till så gör det inte det, men jag är inte säker. Ofta vill man ha så få störningsmoment som möjligt för att kunna köra igenom olika typer av verktyg. Det kan handla om att kontrollera skicket på ledningen eller möjligheten att rensa ledningen från föroreningar.

Naturgas består till största delen av metan och är brännbar. Den utgör förstås en stor säkerhetsrisk om den skulle antändas, vilket sannolikt är skälet till de stora säkerhetsavstånd som utfärdats av den danska sjösäkerhetsmyndigheten. Men fördelen är att den är lätt och snabbt blandas ut med luften. Den riskerar inte att ansamlas ute i det fria.

– Vad jag förstår finns heller ingen risk för att gasen ska migrera in över land utan den befinner sig över havet. Men det blir en fråga för danska myndigheter att bedöma det, med tanke på vindriktningar, säger Ben Bock. 

"Osannolikt" med slumpen

Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, konstaterar att det teoretiskt kan hända att fartyg som kastar ankare kan förstöra den här typen av infrastruktur, men att den förklaringen inte är sannolik då flera rör drabbats i princip samtidigt.

– Det är osannolikt att slumpvisa händelser skulle göra att båda ledningarna skadades, säger Tomas Kåberger.

Tyska Der Tagesspiegel, som stödjer sig på en icke namngiven källa med insyn i tyska regeringens och myndigheters bedömning, skriver att man i Berlin utgår från ett medvetet sabotage.

– Vi kan inte föreställa oss något scenario som inte innebär en riktad attack, säger den icke namngivna källan till tidningen.

– Allt talar emot slumpen.

Twitterinlägget nedan visar en video på gasläckan. Kontot som delat videon tillhör Danmarks försvarsmakt.

Läckaget kommer att påverka miljön lokalt vid danska Bornholm, uppger danska Energistyrelsen för Ritzau. Fastän miljöpåverkan bara ser ut att ske lokalt kan läckan få negativa konsekvenser för klimatet.

"Metangasen kommer då ut i atmosfären och har en klimatskadande effekt. Den danska energimyndigheten håller på att bedöma klimateffekten av läckan", skriver Energistyrelsen till den danska nyhetsbyrån.

Skickat ut varning

En presstalesperson för Nord Stream 1 vill inte kommentera uppgifterna om påstått sabotage, och kan heller inte ge prognos för när skadorna kan vara åtgärdade.

– Så länge utredningen pågår kan vi inte spekulera i orsakerna.

Nord Stream 1, som invigdes 2011, samägs av flera europeiska energibolag men ryska gasjätten Gazprom innehar ett 51-procentigt ägande.

Nord Stream 2 stod färdig hösten 2021 men har aldrig tagits i bruk, på grund av allt aggressivare ryskt agerande gentemot Ukraina och anfallskriget som Ryssland inledde i slutet av februari i år. Nord Stream 2 ägs av ett bolag som helt och hållet står under Gazproms kontroll.

Försvarsmakten analyserar

Försvarsmakten uppger att de följer händelsen och har en dialog med grannländer och partner.

"Försvarsmakten analyserar och bereder om händelsen kan komma att påverka oss på något sätt men i nuläget finns det ingen pågående insats från vårt håll", skriver Försvarsmaktens presstjänst i ett mejl till TT.

Haverikommissionen agerar inte på uppgifterna. Myndigheten uppger att man följer utvecklingen och kan komma att utreda om det visar sig att skadorna beror på en olycka.

Johan Kristensson

Mer om: Nord Stream Gas

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt