OECD varnar för effekten av elstöd: ”Kan ge bränsle till inflation”

"Sådana oriktade (breda) stöd ökar finanspolitiska utgifter och kan ge bränsle till inflation och störa drivkrafter för att spara energi", skriver den ekonomiska samarbetsorganisationen i en rapport om svensk ekonomi.

Många utmaningar i trängt läge

I rapporten konstaterar OECD att Sverige hamnat i en djup ekonomisk svacka till följd av den energikris och inflationschock som sköljt över Europa – i skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Landets bruttonationalprodukt (BNP) antas efter tillväxten på 2,9 procent i fjol krympa i år. Och återhämtningen 2024 blir svag, 1,4 procent.

Inflationen – som tekniskt ligger bakom det mesta av nedgången, via minskad köpkraft och högre räntor – toppade dock i december. Den väntas nu backa till 7,9 procent i snitt för att fortsätta ned till 2,4 procent 2024, enligt OECD:s ekonomer.

Utmaningarna för Sverige är många i det trängda läget, enligt OECD, som presenterar en lång lista på rekommendationer.

Hög arbetslöshet bland utlandsfödda jämfört med personer födda i Sverige är ett problem som lyfts fram.

Ett stort behov av ökad elproduktion, stora investeringar i elnätet, bättre förutsättningar för energilagring och mer planerbar elproduktion i landet, är andra utmaningar som OECD ser.

”Måste hanteras”

Ekonomerna pekar också på redan kända problem i form av långa ledtider i tillståndsprocesser inför nya investeringar, ofta med koppling till kommunala veton.

"Det är utmaningar som måste hanteras", skriver OECD.

Det finns även andra flaskhalsar som riskerar att bromsa den gröna omställningen, enligt rapporten. Den pekar exempelvis på att elproducenter, elhandlare och den gröna industrin i de stora satsningarna i norra Sverige hämtar sin kompetens från samma typ av ingenjörer.

"Den interna migrationen från resten av landet till norr skulle kunna förvärra bristsituationen i vissa industrier i andra delar av landet", skriver OECD.

De tillägger dock att kunskapsbanken i större tätorter är jämförelsevis stor och att en stor andel av människorna med denna specialkompetens också rekryteras från utlandet.

OECD pekar även på årtionden av svag befolkningstillväxt i Norrbotten och Västerbotten som en faktor som skapar utmaningar, även om de större tätorterna i norr – som Umeå och Luleå – har klarat sig jämförelsevis bra.

Lågt förtroende för staten

OECD konstaterar i rapporten att Sverige sedan regeringen siktar på minskad reduktionsplikt ser ut att missa klimatmålen till 2030.

De tycker även att det är dags att börja strama upp finanspolitiken för att inte elda på inflationen efter vågen av stödpaket under pandemin och energikrisen som ligger utanför budgeten.

I en separat rapport om hur den svenska staten fungerar konstaterar OECD att förtroendet för statsmakten är lägre i Sverige än i andra OECD-länder, med färre än fyra av tio svenskar som säger sig lita på regeringen och dess myndigheter.

Där framgår också att även om Sverige ligger bra till internationellt när det gäller korruptionsmätningar så visar en mätning att 29 procent av svenskarna tror att offentliganställda skulle acceptera en muta.