Energi

Nya sanktioner kan ge högre energipriser – ”Vi måste helt enkelt få det att fungera”

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har efter veckors överläggningar och en tysk omsvängning i frågan föreslagit ett embargo mot ryska oljeprodukter. Foto: Jean-Francois Badias AP/TT
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har efter veckors överläggningar och en tysk omsvängning i frågan föreslagit ett embargo mot ryska oljeprodukter. Foto: Jean-Francois Badias AP/TT

Energipriserna stiger i Europa efter ett EU-förslag om embargo mot ryska oljeprodukter inom 6-7 månader.

Publicerad

Priserna på såväl el som gas och olja i Europa kan nu fortsätta uppåt ett tag till, befarar experter.

– Om vi utesluter Ryssland som en leverantör av olja och sedan gas också är det klart att de andra leverantörerna kommer få en ökad efterfrågan på sin olja och gas. Då bör priserna gå upp i hela Europa, säger Per Hammarlund, chefsstrateg på storbanken SEB.

Förslaget som nu ligger på bordet är ett embargo mot import av rysk råolja inom ett halvår och ett förbud mot raffinerade oljeprodukter från Ryssland från och med årsskiftet.

Mot Rysslands största bank

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beskriver det hon vill se som en utfasningsprocess, som ska göra det möjligt för EU-länderna att säkra andra leverantörer och minimera effekterna på den globala energimarknaden.

Ungern och Slovakien importerar det mesta av olje- och gasbehovet via ledningar från Ryssland. Foto: Bela Szandelszky/AP/TT
Ungern och Slovakien importerar det mesta av olje- och gasbehovet via ledningar från Ryssland. Foto: Bela Szandelszky/AP/TT

Det blir även andra sanktioner i vad som är det sjätte sanktionspaketet mot Ryssland sedan attacken mot Ukraina den 24 februari. Bland annat föreslås även att Rysslands största bank, Sberbank, och två andra ryska banker ska stängas ute från kommunikationssystemet Swift, som används vid internationella transaktioner.

Sedan tidigare är sju ryska banker utestängda från Swift till följd av sanktioner.

Gas- och elpriserna i Europa lyfte med mer än 5 procent efter det att förslaget presenterades. Ett terminskontrakt för leverans av så kallad brentolja lyfte samtidigt med 3 procent.

Ungern och Slovakien, som är extremt beroende av leveranser av olja från ryska ledningar, kommer att få längre tid på sig att stoppa importen av ryska oljeprodukter. Deras utfasning ska enligt EU-källor vara genomförd ett år senare, det vill säga i slutet av 2023.

”Låt oss vara tydliga: det kommer inte vara lätt. Men vi måste helt enkelt få det att fungera”, skriver von der Leyen i ett uttalande på Twitter.

Stor risk för motåtgärder

Simone Tagliapetra på tankesmedjan Bruegel beskriver oljeembargot som ett riskfyllt projekt.

– På kort sikt kommer de ryska intäkterna vara fortsatt höga medan EU och världsekonomin kommer att hotas av högre priser, säger hon till nyhetsbyrån Bloomberg.

Hon tillägger att det även föreligger en stor risk för motåtgärder som kan slå hårt, som en rysk blockad av naturgas till EU-länder.

Per Hammarlund tror inte vare sig Ungern eller Slovakien trots ländernas utsatta position kommer att blockera ett beslut om ett oljeembargo mot Ryssland. Men att det kommer att krävas praktiska undantag för de båda länderna _ vars oljeförsörjning till största del består av olja via ledningar från Ryssland.

– Vissa länder kanske måste gå lite långsammare fram. Det kan också komma krav på kompensation, säger han.

”Det kommer att bli kännbart”

Samtidigt som EU-länderna kommer att känna av ett olje- och gasembargo mot Ryssland blir effekten stor på rysk ekonomi, enligt Hammarlund. Skatteintäkter på försäljningen av olja och gas står för 30-40 procent av den ryska statens totala intäkter, enligt Hammarlund. Och ungefär 60 procent av den ryska oljeexporten gick före den ryska attacken mot Ukraina i februari till Västeuropa.

– Ryska statsfinanser kommer att drabbas hårt av förlorade intäkter från oljeexporten till Europa, säger han.

Det kan slå mot finansieringen av kriget mot Ukraina, men även mot förmågan att betala ut pensioner och investera i infrastruktur.

– Det kommer att bli ett avbräck för tillväxten och storleken på den ryska ekonomin. Det kommer att bli kännbart för alla i landet: hushåll och företag, säger han.

Här är EU:s nya sanktioner

Onsdagens paket från EU-kommissionen räknas som det sjätte i ordningen och har enligt ordförande Ursula von der Leyen fem huvudpunkter:

• Fler personer läggs till på listan över personer som stoppas från inresa till EU och får sina eventuella tillgångar frysta. Enligt von der Leyen ingår "högt uppsatta officerare och individer" som ses som ansvariga för krigsbrott i Ukraina, bland annat i Butja. Enligt nyhetsbyrån AFP finns även rysk-ortodoxa kyrkans patriark Kirill med på listan.

• Storbanken Sberbank kopplas bort från det internationella transaktionssystemet Swift. Även ytterligare två banker berörs – MKB (Credit Bank of Moscow i internationell form) och Rosselchoz Bank (Russian Agricultural Bank), enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe.

• Tre ryska statliga tv-bolag förbjuds att sända i EU, även via kabel eller internet. Namnen har ännu inte offentliggjorts.

• Konsultbolag och "spin-doktorer" i EU stoppas från att erbjuda sina tjänster till ryska företag.

• Importstopp införs för rysk olja, om än om sex månader. För bensin och raffinerade produkter först efter årsskiftet. Enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe ska Ungern och Slovakien erbjudas undantag tills vidare.

Sanktionspaketet ska godkännas av EU:s medlemsländer innan det offentliggörs i detalj och träder i kraft.

EU:s sjätte sanktionspaket mot Ryssland

Ryssland är världens tredje största oljeproducent efter USA och Saudiarabien. I januari uppgick produktionen i landet totalt till 11,2 miljoner fat per dag, varav det mesta handlar om råolja.

På den globala exportmarknaden för oljeprodukter var Ryssland fram till attacken mot Ukraina i februari nummer ett, med en export på 7,8 miljoner fat per dag i december i fjol.

Omkring 48 procent av den ryska oljeexporten går till Västeuropa, medan 31 procent går till Kina.

Omvänt är Ryssland en avgörande oljeleverantör för Västeuropa (definierat som de europeiska OECD-länderna), vars oljeimport i november i fjol till 34 procent bestod av ryska oljeprodukter. Sverige importerade i november i fjol 492 000 fat rysk olja, motsvarande 9 procent av Sveriges totala oljeimport.

När det gäller den ryska naturgasexporten går i dagsläget omkring 72 procent till Västeuropa.

Källa: International Energy Agency (IEA)

EU-kommissionen har föreslagit ett embargo mot import av rysk råolja inom ett halvår och ett förbud mot raffinerade oljeprodukter från Ryssland från och med årsskiftet.

Det föreslås även ett förbud mot att sälja tjänster kopplade till transporter av rysk olja, det gäller allt från finansiering till försäkringar, mäkleri, teknisk assistans.

Bland annat föreslås även att Rysslands största bank, Sberbank, och två andra ryska banker ska stängas ute från kommunikationssystemet Swift, som används vid internationella transaktioner. Sedan tidigare är sju ryska banker utestängda från Swift till följd av sanktioner.

EU-kommissionen vill även blockera sändningar för tre ryska statsägda mediebolag i EU och svartlistar dessutom fler individer, denna gång personer som ska ha varit inblandade i misstänkta ryska krigsbrott i Butja och Mariupol i Ukraina. EU har i tidigare beslut om sanktioner stoppat ryska RT och Sputnik.

För att EU-kommissionens förslag ska träda i kraft krävs att samtliga 27 EU-länders regeringar ger klartecken. EU-kommissionen uppger att ambitionen är att kunna få fram ett avgörande beslut denna vecka.