Energi

Nu rustar de upp kärnarsenalerna

Över 21 000 kärnvapen i världen. Klicka på grafiken i högerspalt nedan för en större version. Illustration: Jonas Askergren.
Över 21000 kärnvapen i världen. Fakta: Niklas Dahlin, grafik: Jonas Askergren Foto: Lockheed-Martin

Åter rustar världens kärnvapenmakter. Tusentals miljarder kronor läggs de närmaste åren på nya stridsspetsar, raketer och ubåtar. Dessutom anser IAEA att Irans kärnvapenambitioner finns kvar.

Publicerad

Antalet kärnvapen i världen har minskat, men kapprustningen får ändå ny fart. Nu satsar man på att utveckla eller uppgradera kärnvapenbärande raketer, ubåtar och stridsspetsar.

– Det är ett faktum att det sker en utveckling av vapensystem i samtliga kärnvapenmakter, säger Martin Goliath, institutionschef för kärnvapenfrågor på FOI.

Den bilden bekräftas i en ny rapport från BASIC Trident Commission, en politiskt oberoende kommitté som ska ge underlag till framtida beslut om Storbritanniens kärnvapensystem.

USA satsar mest. Kärnvapenbärande system och stridsspetsar ska moderniseras eller ersättas av nytillverkade. Det pågår också en satsning på missilförsvar. Prislappen blir 4 500 miljarder kronor på tio år, en ökning med 17 procent jämfört med dagens budget. Tre nya fabriker ska byggas för ytterligare 600 miljarder. Utöver det planeras en ny flotta kärnvapenbärande ubåtar. De bomber som är placerade på stridsklara strategiska bärare ska dock minskas från 1 950 till 1 550 före 2018.

Ryssland lägger 460 miljarder kronor fram till 2020 på raketer och ubåtar, bland annat två nya klasser interkontinentala ballistiska missiler. Produktionen ska fördubblas, med en ny stor fabrik, till en kostnad av tre miljarder.

Kina satsar på interkontinentala missiler, kryssningsrobotar och kärnvapenbärande ubåtar.

Frankrike har en ny klass ubåtar och nya kärnvapenbärande flygplan, medan debatt pågår i Storbritannien om framtiden för landets kärnvapen.

– Mycket har ändrats sedan kalla kriget. Kärnvapnen har fått andra roller och situationen när det gäller avskräckning är inte lika låst, säger Martin Goliath.

Det ryska programmet sägs delvis vara en reaktion på USA:s satsningar på missilförsvar och ballistiska missiler med konventionella stridsspetsar. Den kinesiska har delvis att göra med oro för Indiens upprustning. Indiens program drivs av rädsla för Pakistan och Kina, medan Pakistans kärnvapenprogram är en reaktion på Indiens stora konventionella övertag. Nordkorea antas satsa på kärnvapen delvis för att få en större tyngd i diplomatiska kontakter.

Enligt en ny rapport från IAEA fortsätter Iran att driva ett kärnvapenprojekt på låg nivå med anrikning av uran och simuleringar av sprängverkan. Iran förnekar anklagelserna.