Nu lossnar det för kärnkraftsforskarna

2009-11-02 15:47  
Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH och ledare för Genius-projektet om forskning i Generation IV-reaktorer. Foto: Kaianders Sempler.

För första gången på många år vädrar de svenska kärnkraftsforskarna morgonluft. Vetenskapsrådet ger 50 miljoner kronor till KTH, Chalmers och Uppsala till ny kärnkraftsforskning.

- Det är första gången på åratal som regeringen satsar på avancerad kärnkraftsforskning, säger Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH till Ny Teknik.

Janne Wallenius, som blev professor för snart två år sedan, leder Geniusprojektet som är ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Uppsala universitet. Genius står för Generation IV research in Universities of Sweden.

Geniusprojektet går ut på att forska fram nya kärnbränslen för fjärde generationens reaktorer, nytt reaktorstål, nya kylmedel och nya övervakningstekniker för reaktorhärden.

Geniusforskarna får 36 miljoner över fyra år.

- Det är det största anslaget i Sverige till ny kärnkraftsforskning, säger Janne Wallenius,

Resterande 14 miljoner från Vetenskapsrådets satsning på fjärde generationens kärnkraft går till professor Hans-Olof Andrén och hans grupp på Chalmers som forskar i hur man kanundvika att materialet i kärnreaktorerna bryts ned.

Dubbelt så mycket kärnkraft i Sverige
Vetenskapsrådets satsning på ny kärnkraftsforskning kommer samtidigt som regeringens utredare lägger fram förslag om mer kärnkraft i Sverige.

Redan i dag är Sverige det land som använder mest kärnkraftsel per person – och mer kan det bli.

Varje existerande reaktor ska kunna få ersättas med en ny, modernare och kraftfullare på samma ställe som den gamla,enligt statens utredare Ingvar Persson.

I praktiken innebär det en fördubbling av kärnkraftskapaciteten i Sverige.

Effektivare kärnkraft med G-IV
Men Janne Wallenius på KTH ser ett steg längre – när Generation IV kan användas kommersiellt någon gång bortom 2020.

- Men Generation IV-reaktorer kan vi återbruka det använda kärnbränslet och förkorta den nödvändiga lagringstiden för det återstående avfallet från 100 000-tals år till mindre än 1 000 år.

- G-IV-reaktorerna kan också utnyttja uranbränslet hundra gånger mer effektivt än dagens reaktorer, säger Janne Wallenius.

Men innan dess måste en rad materialproblem lösas, inte minst hållfastheten i stålet i reaktorn och trycktanken.

- Om vi kan forska fram ett reaktorstål med bättre egenskaper vid höga temperaturer skulle detta göra fjärde generationens reaktorer säkrare och billigare i drift, säger Janne Wallenius.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt