Energi
Larm: Nanosilver skadar nervceller i hjärnan
Nervceller i hjärnan och näthinnan påverkas av silvernanopartiklar. Det konstaterar Lundaforskare i två vetenskapliga studier. ”Våra resultat är onekligen alarmerande”, säger Fredrik Johansson vid Lunds universitet.
För två år sedan kunde Ny Teknik rapportera om farhågorna kring att nanopartiklar av silver kan medverka till att fler sjukdomsalstrande bakterier blir resistenta mot antibiotika. Nu rapporterar forskare vid Lunds Universitet om att nanosilver påverkar stamceller som ger upphov till nervceller i hjärnan samt näthinnan.
Studierna gjordes dels på mänskliga celler i odling, dels med cellmodeller av näthinnan hos möss. Cellerna utsattes för låga doser av nanopartiklar av silver respektive guld. Partiklarna hade en diameter på 20 respektive 80 nanometer (miljarddels meter). Det är långt mindre än storleken på en cell och gör att de kan slinka in i våra celler där riskerar att påverka dem biologiskt.
Forskningsresultaten visar att cellskadorna främst orsakas av silverjoner som frisätts från nanopartiklarna. Att silvernanopartiklar, eller nanosilver som det ofta kallas, är mer skadligt än annat silver beror på ytförstoringseffekten hos nanomaterial. En större effektiv yta frisätter fler silverjoner och uppvisar större giftighet, påpekar man i ett pressmeddelande.
- Våra resultat är onekligen alarmerande, konstaterar Fredrik Johansson vid Lunds Universitet.
Silvernanopartiklar används främst som antibakteriell beläggning i många produkter. Dit hör exempelvis kylskåp, tvättmaskiner, sportkläder och skor. Anledningen är att de silverjonerna som frigörs från silvret är bakteriedödande. Silverjoner förekommer även i produkter inom alternativmedicinen, så kallat kolloidalt silver. Studierna visar även att guldpartiklar kan vara skadliga.
Resultaten visa också att nervcellerna är särskilt känsliga under utvecklingsstadiet.
- Att både nervceller under tillväxt, det vill säga hjärnan hos foster och barn, samt ett av våra viktigaste sinnen, synen, kan påverkas är särskilt oroväckande då detta kan innebära allvarliga komplikationer, säger Ulrica Englund Johansson, docent vid avdelningen för oftalmologi, Lunds universitet.
Enligt forskarna gör forskningsresultaten anledning av vara extra noggrann i bedömningen av i fall nanopartiklar, oavsett om de är metalliska eller inte, ska användas för terapier i nervsystemet. En av studierna konstaterar också att nanopartiklar dels kan tas upp direkt av det organ som exponeras, men att de även kan transporteras vidare till ett sekundär organ som det centrala nervsystemet.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan biologiska institutionen och avdelningen för oftalmologi vid Lunds universitet.
Forskarnas resultat publiceras i form av två artiklar i den vetenskapliga tidskriften PlosOne. Den ena kan du läsa här, och den andra här