Energi
Kravet: Stoppa lampslarvet
Miljöminister Lena Ek hotar tillverkarna och avfallsbranschen med hårdare regler. Foto: Annika af Klercker/Scanpix
I april går tidsfristen ut. Om inte problemen med felsorterade kvicksilverlampor har lösts så kan det bli aktuellt med hårdare regler för tillverkarna och avfallsbranschen, säger miljöminister Lena Ek.
Giftigt kvicksilver hamnar på avvägar när lampor slängs i hushållssoporna eller i glasreturen i stället för att lämnas till återvinning. Den bristfälliga insamlingen har fått kritik i mer än ett decennium, och hösten 2011 beskrev miljöminister Lena Ek situationen som akut. Hon kallade alla ansvariga parter till ett möte och krävde att systemet skulle förbättras.
Branschen lovade att göra en uppryckning – öka antalet insamlade lampor, bygga ut återvinningssystemet och förbättra informationen till konsumenterna. Nu i april kallar miljöministern El-kretsen, Svensk Glasåtervinning och Avfall Sverige till ett nytt möte för att följa upp hur löftena har uppfyllts. Annars hotar hon med tuffare lagstiftning.
– Jag vill invänta resultatet från förra året, men om det inte blir bättre så är jag beredd att titta på en skärpning av producentansvaret för elavfall, skriver miljöministern i ett mejl till Ny Teknik.
El-kretsen bildades år 2001 för att hantera elektronikbranschens producentansvar för elavfall. Vd Jan-Olof Eriksson berättar att ett intensivt arbete nu pågår för att sammanställa all information inför mötet. Många detaljer är hemliga. Men han uppger att ett viktigt löfte är uppfyllt: två miljoner fler kvicksilverhaltiga lågenergilampor samlades in år 2012 jämfört med året innan.
Han anser att en stor orsak till problemen är att många konsumenter inte vet var de ska lämna in sina trasiga lampor. Samtidigt medger han att inte heller El-kretsen har haft tillräckligt bra överblick.
– Att reda ut hur systemet ser ut hos kommunerna har tagit oss ett år, säger han.
Informationen används bland annat i mobilappen ”Återvinn”, som visar var närmaste insamlingsplats finns. Jan-Olof Eriksson berättar att El-kretsen under året haft en informationskampanj tillsammans med Avfall Sverige och drivit pilotprojekt där småelektronik, däribland lampor, kan lämnas in i matbutiker och bostadsområden.
Svensk Glasåtervinning, som tvingas ta emot de lampor som felaktigt slängs i glasinsamlingen, presenterade en plockanalys redan i höstas. Den visar att antalet felsorterade ljuskällor i fjol var 700 000 stycken, varav 70 000 var lågenergilampor, främst små kvicksilverhaltiga lysrörslampor.
Det är en klar förbättring jämfört med 2011, då en miljon ljuskällor hamnade i glasreturen, varav 200 000 lågenergilampor.
En positiv trend, men det finns mycket kvar att göra, anser företagets vd Frank Tholfsson. Han vill att regeringen inför mätbara mål för återvinning av ljuskällor, precis som för förpackningar.
– Vi kan inte ha kvar ett systemfel som innebär att kvicksilver och bly släpps ut. Det är både ett miljöproblem och ett arbetsmiljöproblem för personalen i glasåtervinningen, säger han.
All personal hos företaget som riskerar att exponeras för krossade kvicksilverlampor har undersökts det senaste året. Ingen hade förhöjda värden, enligt Frank Tholfsson.
Avfall Sverige kommer till ministermötet med nya siffror på hur många lampor som hamnar i hushållssoporna. Organisationen sammanställer nu statistik från cirka 50 kommuner som har gjort plockanalyser i fjol. En svårighet är att många kommuner inte redovisar just lampor, utan småelektronik.
Enligt vd Weine Wiqvist görs därför en översyn av den nuvarande analysmanualen. Samtidigt tonar han ner problemet med kvicksilverlampor i hushållssopor.
– Ambitionen är att alla lampor ska samlas in. Men de som ändå hamnar i soporna är nog inget stort miljöproblem, eftersom avfallet förbränns och kvicksilvret tas om hand i rökgasreningen.
Lysrörslampor innehåller upp till 5 milligram kvicksilver
Små lysrörslampor, som ofta kallas lågenergilampor, kan innehålla upp till 5 milligram kvicksilver, medan ett rakt lysrör kan innehålla upp till 10 milligram.
När lampan tänds förångas kvicksilvret i röret. Elektronerna i kvicksilverångan exciteras av en spänning över två elektroder. När elektronerna faller tillbaka till sin ursprungliga nivå utsänds ett ultraviolett ljus.
Uv-ljuset träffar lyspulvret på rörets innervägg, varpå ljuset omvandlas till andra våglängder.
Kvicksilver är ett av de allra farligaste kända miljögifterna.
Kvicksilverånga tas lätt upp vid inandning och kan framför allt vara skadligt för hjärnan och nervsystemet. Enstaka exponering tros inte påverka hälsan.
Sedan 1 juli 2009 har Sverige ett generellt förbud mot kvicksilver, men ljuskällor regleras av EU:s Rohs-direktiv och omfattas inte av det svenska förbudet.
Förbränning av kol är den största källan till luftutsläpp av kvicksilver globalt. Andra exempel på utsläppskällor är smältverk, krematorier och avfallsförbränning.
Små lysrörslampor, som ofta kallas lågenergilampor, kan innehålla upp till 5 milligram kvicksilver, medan ett rakt lysrör kan innehålla upp till 10 milligram.
När lampan tänds förångas kvicksilvret i röret. Elektronerna i kvicksilverångan exciteras av en spänning över två elektroder. När elektronerna faller tillbaka till sin ursprungliga nivå utsänds ett ultraviolett ljus.
Uv-ljuset träffar lyspulvret på rörets innervägg, varpå ljuset omvandlas till andra våglängder.