"Kopparkapslarna kan kollapsa om tusen år"

- Kopparkapslarna för slutförvaring av använt kärnbränsle är för tunna. De kommer att frätas sönder långt snabbare än vad kärnkraftsbolagen räknat med, säger KTH-forskaren Peter Szakalos.

Han och tolv andra korrosionsforskare från Sverige, Kanada, Ryssland och Singapore har publicerat en rapport där man studerat hur splitternya kopparmynt, som följde med Vasa i djupet den 10 augusti 1628, nästan rostat sönder.

Vasa låg på sjöbotten i 333 år innan hon bärgades 1961 och hamnade på museum. Nu har Vasas nedfrätta kopparmynt kastat in nytt bränsle i den svenska kärnbränsledebatten.

- Den miljö Svensk Kärnbränslehantering planerar för slutförvaring av det använda kärnbränslet och den sjöbotten där Vasa låg är mycket lika varandra - en syrefri lera, säger Peter Szakalos.

Den svenska metoden för slutförvaring av använt kärnbränsle går ut på att kapsla in urankutsarna i 5 centimeter tjocka kopparrör och sedan bädda in dem i lera i stora underjordiska grottor.

Där ska de kunna ligga skyddade i hundra tusen år, över nästa istid.

Men korrosionsforskarna Peter Szakalos och hans läromästare Gunnar Hultquist har länge varit kritiska till SKBs tunna kopparkapslar.

- I värsta fall kan de kollapsa redan om tusen år, säger Peter Szakalos.

"Vi är skeptiska - om än fortsatt nyfikna"
Men hittills har deras forskarrön inte bekräftats av andra, oberoende forskare, som upprepat deras experiment och kommit fram till samma sak.

Detta ligger Hultquist och Szakalos i fatet när de slår larm om att koppar korroderar i syrefri miljö - det som enligt gängse uppfattning inte kan hända.

- Det går inte att dra några som helst slutsatser av det som hittills har publicerats av dessa forskare. Därför tar vi oss friheten att vara skeptiska, om än fortsatt nyfikna, säger SKBs forskningschef Peter Wikberg.

Har patent på egen kapsel
Misstänksamheten från motståndarlägret har dessutom förstärkts av att Peter Szakalos, Gunnar Hultquist och deras kollega tekn dr Olle Grinder på företaget PM Technologysökt patent på en egen kapselkonstruktiondär kopparröret beläggs med annat korrosionsrestistent material.

- Vi känner till deras patentansökan. Men vår metod, KBS-3-metoden, bygger på att det ska finnas så få kritiska moment som möjligt och att då innesluta kopparkapseln i ett hölje av främmande ämne som inte behövs för säkerheten skulle bara vara kontraproduktivt, säger Christina Lilja, som är ansvarig för ”kopparbarriären” på SKB.