Kontroversiell rapport: Kärnkraft ger billig el

Rapporten har varit konfidentiell sedan i våras men har nu offentliggjorts genom organisationen SKGS, som är ett samarbetsorgan i energifrågor för de svenska basindustribranscherna skogen, kemin, gruvorna och stålet.

Ladda ned utredningen här.

Utredningen har gjorts av konsultfirman Price Waterhouse Coopers PwC.

PwC fick i uppdrag att jämföra kostnaderna för att producera el från nya kärnkraftverk, nya vattenkraftverk och nya vindkraftverk.

I uppdraget låg att ta fram den verkliga produktionskostnaden före skatter, avgifter och bidrag.

Räknar man på detta sätt är kärnkraft det överlägset billigaste energislaget, enligt PwC.

Man kan producera el till en så låg kostnad som 29,5 öre per kilowattimme från ett nytt kärnkraftverk.

Förutsättningen är att man bara behöver sätta in 30 procent eget kapital i projektet, att avkastningskravet på kapitalet bara är 10 procent och att låneräntan är 5 procent.

Näst billigast är nya vattenkraftverk. Här blir produktionskostnaden 39,1 öre per kilowattimme.

På tredje plats kommer kärnkraftsanläggningar med 50 procent eget kapital, 12,5 procent avkastningskrav på eget kapital och 6 procents låneränta. Här blir produktionskostnaden 42,1 öre per kilowattimme.

Dyrast är nya vindkraftsanläggningar. Utan subventioner krävs ett elpris på 64,5 öre för att investeringen ska bära sig.

I dag får vindkraftsägarna 30-35 öre per kilowattimme i subvention genom de gröna elcertifikaten och kan på så sätt konkurrera med vattenkraft och kärnkraft.

PwC konstaterar dock att alla de tre svenska kraftslagen har låga marginalkostnader jämfört med kol- och gaskraft som är vanliga i Europa.

Medan marginalkostnaden för att producera en extra kilowattimme el från vattenkraftverken är så låg som 6 öre, 10 öre från kärnkraftverk och 15 öre från vindkraftverk är den så hög som 35-50 öre för kol- och gaskraft.

PwC-rapporten uppfattas som skräddarsydd för den kärnkraftvänliga basindustrin, som är extremt elberoende.

Vindkraftsförespråkarna anser att utredarna har räknat med för kort livslängd på vindkraftverken och är kritiska till att utredningen inte har tagit hänsyn till de politiska styrmedel som används på energimarknaden i dag – skatter och subventioner.