Energi

Ingen oro för strålning från Ukraina: ”Sluta köpa jodtabletter”

Kärnkraftverket i Tjernobyl som inte längre har några reaktorer i drift. Arkivbild från 2013. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) under en pressbriefing om Ukrainas kärntekniska anläggningar och Sverige relaterade beredskap. På pressbriefingen medverkar även Nina Cromnier, generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten. Foto: Paul Wennerholm/TT

En eventuell kärnkraftsolycka i Ukraina bedöms inte kräva några skyddsåtgärder i Sverige. ”Ni kan sluta köpa jodtabletter”, säger miljöminister Annika Strandhäll (S).

Publicerad

Hon höll på måndagen en pressträff för att lugna de som är oroade för radioaktiva utsläpp om en olycka inträffar på någon av Ukrainas kärnkraftverk efter Rysslands militära angrepp.

Enligt Strandhäll har många oroade hört av sig till regeringskansliet. Dessutom har det rapporterats om att människor köper jodtabletter.

– De kommer inte ha någon effekt om det är en olycka i Ukraina, säger Strandhäll.

Hon tycker att allmänheten i Sverige kan känna sig mycket lugn.

Långt borta

I Ukraina finns fyra kärnkraftverk med sammanlagt 15 reaktorer i drift: Zaporizhzhya med sex reaktorer, South Ukraine med tre, Khmenitsky med två och Rivne med fyra. Där finns också kärnkraftsverket i Tjernobyl, vars sista reaktorer togs ur drift år 2000.

Zaporizhzhya och Tjernobyl står i dag under rysk kontroll.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) under en pressbriefing om Ukrainas kärntekniska anläggningar och Sverige relaterade beredskap. På pressbriefingen medverkar även Nina Cromnier, generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten. Foto: Paul Wennerholm/TT

Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM, generaldirektör Nina Cromnier, pekar på att samtliga anläggningar ligger mellan 80 och 150 mil från Sverige. Enligt internationella principer behöver aktiva skyddsåtgärder vid en olycka vidtas inom ett avstånd på maximalt 10 mil.

– Därmed är det inte aktuellt med någon av de här aktiva åtgärderna, varken utrymning, inomhusvistelse eller jodtabletter, i Sverige om det skulle ske ett utsläpp i Ukraina, säger Cromnier.

– Avståndet är helt enkelt så stort att det här inte har någon funktion.

Inte som Tjernobyl

I samband med Tjernobylolyckan 1986 kom radioaktiva utsläpp långt upp i atmosfären och spreds därmed lång väg.

– Det skulle man inte kunna se om det skulle vara en olycka på någon av de nuvarande kärnkraftverken i drift, säger Cromnier.

De har en annan konstruktion än Tjernobyl och är, enligt henne, betydligt säkrare.

I Tjernobyl förvaras i dag använt kärnbränsle för avkylning i bassänger. Det bränslet är, enligt Cromnier, så pass gammalt och avklingat att om avkylningen försvinner så blir utsläppen begränsade till ett "väldigt nära område".

– Bombas bassänger så blir det självklart en allvarlig situation lokalt, men det ger inga utsläpp på de större avstånden, säger Cromnier.

Hon tillägger att Sverige har 28 nationell fasta mätstationer och 90 regionala mätstationer runt kärnkraftverk i Sverige, samt tillgång till mätdata från stationer i 39 länder i Europa nästan i realtid.

– Därmed kan man väldigt snabbt fånga upp eventuella höjda strålningsnivåer, säger Cromnier.

Hon påpekar också att säkerhetssystemen i Ukrainas kärnkraftverk är i funktion.