I höst sjösätts vågkraftverket

2017-06-14 06:00 Anna Orring  

Corpowers bojar liknar stora metflöten, men innehåller avancerade tekniska innovationer för att ta vara på energin från vågorna. Snart väntar Orkneyöarna.

(Artikeln är uppdaterad)

– I grunden är detta en väldigt dålig vågboj. Det utnyttjar vi för att överleva stormar, säger Patrik Möller, vd på Corpower Ocean.

Bojen är gjord i lättviktsmaterial, och svänger i fel takt i förhållande till havsvågorna. Det gör att den absorberar väldigt lite kraft och energi från vågorna i sitt naturliga tillstånd.

I normalt väder aktiveras ett styrsystem som får bojen att svänga i rätt takt, och man får då ut betydligt mer energi från samma boj. Den lätta vikten gör att bojen är mer ekonomisk, och bättre klarar riktigt hårt väder samtidigt som den är effektiv i normala vågor.

– Det är svårt att få ett vågkraftverk att fungera i en väldigt aggressiv miljö. Nu testar vi fortfarande i låga hastigheter, men redan under torrtesterna ska vi släppa ut till full stormlast – motsvarande den värsta storm som kan inträffa på Orkneyöarna, säger Patrik Möller.

Torrtesterna görs i en stor testrigg på KTH. Bojen har försetts med runt 200 sensorer. I filmklippet nedan ser du hur testet ser ut:

– Vi har jobbat bort en ofantlig mängd barnsjukdomar redan här, säger Jakob Sagatowski, programvaruingenjör.

Corpower har genomfört en rad steg på väg mot riktiga havstester. För varje steg har bojen vuxit. Från en som går att hålla i handen, till dagens bjässe som är drygt 4 meter i diameter. Efter sommaren ska den transporteras till Orkneyöarna och ner i havet för ett flera månader långt test hos European Marine Energy Center.

Testerna är steg 3 i en femstegsprocess. Bojen är nu i halvskala. I slutgiltig version ska bojarna vara 8–9 meter i diameter, väga 60 ton och ha en kapacitet på 250 till 300 kilowatt. En park kan bestå av 1 000 bojar.

Tre funktioner i bojens drivlina samverkar. Dels en cylinder i bojens fot, som med lufttryck håller bojen i rätt position i vattnet. Dels en energiomvandlare i mitten av bojen, med en kaskadväxel som omvandlar linjär rörelse till rotation samt dubbla generatorer.

Läs mer: Grön teknik skördar i brittiska vatten

Högst upp finns den senaste innovationen, kallad Wave spring. Två pneumatiska cylindrar förstärker automatiskt bojens rörelse i lugnare väder. De fungerar som en negativ fjäder. Ju mer kraft de utsätts för, desto mindre trycker de tillbaka. Blir det för kraftiga vågor stängs funktionen av, vilket fungerar ungefär som när man revar segel vid för hårt väder – annars skulle seglen slitas sönder.

Faskontrollen som Wave spring ger är en viktig del i att få ett vågkraftverk att samverka med vågorna. Bakom innovationen står norrmannen Jørgen Hals Todalshaug, som utvecklade tekniken som forskare vid det tekniska universitetet NTNU i Trondheim. Nu är han vetenskaplig chef på Corpower.

– Den ser till att rytmen blir korrekt, och att vi kan ha kontroll över belastningen, säger Jørgen Hals Todalshaug.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Corpower Ocean

Startade: 2009.

Säte: Stockholm.

Anställda: 23.

Omsättning: 9,1 miljoner kronor (2016).

Vågkraftverk: Ska i full skala ha en kapacitet på mellan 250 och 300 kilowatt, enligt företaget. En typisk vågkraftspark kan innehålla 100 till 1 000 bojar. Se en grafik på nyteknik.se om hur bojen fungerar.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS