Här är priset för 100 procent förnybar el

2040 ska Sverige ha en elproduktion som är 100 procent förnybar. Priset: 1 500 miljarder kronor.

Fem politiska partier ställde sig sommaren 2016 bakom energiöverenskommelsen, där målet är en 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

Frågan är vad som krävs för att nå målet. Sweco har på uppdrag av Skellefteå Kraft räknat på två olika vägar dit. Men båda alternativen är dyra. Omställningen landar i båda fallen på 1 500 miljarder, alltså 1,5 biljoner kronor.

– Det handlar om mer än en dubblering av dagens investeringstakt. Men det är inte så mycket pengar när man fördelar det över hela perioden, säger en av rapportförfattarna, Frank Krönert, energimarknadsexpert på Sweco.

Hälten av summan rör investeringar i ny produktion. Den andra hälften består av investeringar i elnät, energilager och system för att anpassa efterfrågan till tillgången på el.

Läs mer: Kärnkraften satsar för miljarder

Swecos analys bygger på två scenarier, där båda utgår ifrån att kärnkraften är avvecklad. I det första scenariot, som Sweco bedömer som mest sannolikt, har den landbaserade vindkraften i norra Sverige byggts ut, vattenkraften har fått en effekthöjning och solkraften har byggts ut så att den kan leverera 10 TWh per år.

I det andra scenariot har både land- och havsbaserad vindkraft byggts ut i södra Sverige, medan vattenkraften ligger kvar på dagens effektnivå och solkraften har byggts ut till 20 TWh per år.

– I scenario 2 får du så mycket solkraftsproduktion under vissa timmar att det med råge överstiger efterfrågan, så man måste ha rejält med lagerkapacitet för att inte få problem med näten, säger Frank Krönert.

Scenario 1 bygger på att vattenkraften effektiviseras. Enligt Sweco är det möjligt att få ut 3 400 MW mer än i dag genom att sätta in kraftfullare aggregat när komponenter ändå ska bytas ut.

Om man också lyckas ta bort regelmässiga flaskhalsar mellan kraftstationer i samma älv kan man få ut ytterligare 1 100 MW.

Läs mer: Sverige behöver 4 700 solcellsparker

Oavsett scenario väntas den största utbyggnaden ske inom vindkraft. Från dagens drygt 17 TWh per år måste vindkraften leverera mellan 65 och 75 TWh 2040, i båda Swecos alternativ.

Energimyndigheten uppskattar att den förnybara kraften måste byggas ut så att de nya anläggningarna kan leverera 100 TWh per år. Det motsvarar vad kärnkraft, vindkraft och biokraft står för i dag, eftersom flera av de befintliga anläggningarna närmar sig sin tekniska livslängd.

Men Frank Krönert på Sweco betonar att det krävs mer än investeringar i produktionen.

– Man måste också undersöka utbyggnaden av stamnätet och möjligheten till efterfrågeflexibilitet och att använda energilager, säger Frank Krönert.

I energiöverenskommelsen ingår ett mål att nå 50 procent mer effektiv energianvändning 2030. Samtidigt kan det krävas en större elproduktion i framtiden, då det sker en elektrifiering på flera områden för att ersätta fossila bränslen.

– Vi har en ökad andel el i transportsektorn och i industrin, vi får fler datorhallar och nu även en batterifabrik, säger Henrik Wingfors, enhetschef på branschorganisationen Energiföretagen.

Läs mer: ”Tuffa beslut krävs för ett hållbart energisystem”

Han tror inte att Swecos beräkningar är i överkant, men anser eftersom de baseras på framtidsscenarier att det krävs fler studier för att få en bild av vad omställningen kommer att kosta. I energiöverenskommelsen finns inget slutår för den svenska kärnkraften. Den marginalen, att dagens reaktorer kan leva kvar efter 2040, gör omställningen lättare, enligt Henrik Wingfors.

– Det finns ingen orsak att kasta ut kärnkraften i förtid. Den är klimatsmart, tillsammans med ny vindkraft och fortsatt stor användning av vattenkraften. Om man ser 2040-målet mer som en inriktning blir omställningen mer flexibel, säger Henrik Wingfors.

Han ser framför sig att det kommer nya systemtjänster som hjälper till att hålla elsystemet i balans.

– Att någon till exempel kan ta på sig att hantera många kunders små effektförflyttningar. Som att elbilar kan laddas när det finns ett överskott i systemet, inte direkt när alla kommer hem från jobbet på kvällen. Då kan elbilarna också fungera som effektregulatorer, och balansera elsystemet.

En önskan är att det inte ska bli för mycket styrning i omställningen.

– Jag tror att politikerna ska ha lite is i magen, och ha en teknikneutralitet i styrmedlen. Solceller blir ganska mycket billigare av sig själva, och behöver inte så mycket stöd. Politikerna behöver mer fundera på hur man ska få in mer solel i systemet, säger Henrik Wingfors.

Det här ingår i prislappen

Swecos beräkning som landar i 1500 miljarder kronor för omställningen till 100 procent förnybar elproduktion omfattar:

- Investeringar i produktion

- Investeringar i elnät, energilager och efterfrågeflexibilitet. Omkring hälften av totalsumman rör kostnader för de här kategorierna.

Rapporten går att läsa i sin helhet här.

Anna Orring

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL