Kärnkraften satsar för miljarder

Kärnkraftsbolagen investerar flera miljarder kronor i ny teknik för att kunna leva kvar efter 2040, trots att den inte ingår i målet om helt förnybar elproduktion.

Kärnkraften räknas inte som ett förnybart energislag, enligt energiminister Ibrahim Baylan (S). Men i energiöverenskommelsen från 2016 finns inget bortre år för kärnkraften i Sverige. Det ger utrymme för en flexibilitet i omställningen, eftersom kärnkraften kan fortsätta att vara en del i elmixen även ett par år efter 2040.

Men hur stor den marginalen blir är ovisst. En osäkerhetsfaktor är att det ännu inte tagits beslut om nya nödvändiga säkerhetssystem för Ringhals två reaktorer som är tänkta att finnas kvar efter 2020.

För Forsmarks tre reaktorer och Oskarshamns enda pågår planering för ett nytt oberoende system för härdkylning. Det ska vara en sista utväg för att kyla härden, om elförsörjning och andra nödsystem slås ut. Kravet från Strålsäkerhetsmyndigheten kom efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011, där ett sådant system saknades. Senast 2020, om knappt tre år, måste de nya systemen vara på plats.

Läs mer:

Läs mer: Här är priset för 100 procent förnybar el

Det handlar om stora projekt. För Forsmark 1–3 har ägaren Vattenfall uppgett att det kostar drygt en miljard kronor. För Oskarshamns återstående reaktor ska ägarna investera nära 900 miljoner kronor. I Oskarshamn ska installationen genomföras under 2019 och 2020.

Kärnkraftsbolagen siktar efter investeringen på att driva reaktorerna mot omkring 2045.

– Den tekniska livslängden för Oskarshamn 3 beräknas till 60 år. Den driftsattes 1985, så det är fullt tänkbart att köra till 2045, säger Torbjörn Larsson, presschef vid Uniper i Sverige, som äger Oskarhamns kraftgrupp.

För Ringhals ska beslut komma under hösten, har tidigare meddelats. Om beslutet blir att inte införa oberoende härdkylning, så måste reaktorerna stängas efter 2020.

Det finns också andra osäkra faktorer. Oavsett den tekniska livslängden på reaktorerna kan faktorer som lönsamhet eller andra tekniska krav göra att reaktorer stänger i förtid. Lennart Söder, professor i elkraftsystem på KTH, påpekar att de reaktorer som har stängts hittills i genomsnitt har haft en livslängd på 44 år.

Läs mer:

Läs mer: Sverige behöver 4 700 solcellsparker

Han tror därför att energiomställningen kommer att behöva göras betydligt tidigare än till 2040 – och han poängterar vikten av att samhället har en beredskap för det. Stöd till att bygga ut förnybara energikällor ryms i det så kallade elcertifikatsystemet.

– I energiöverenskommelsen läggs fast att elcertifikatsystemet ska utökas med 18 TWh till 2030, men det räcker inte om kärnkraften stänger 2030, säger Lennart Söder.

I energiöverenskommelsen står även att ”det är rimligt att Sverige är nettoexportör av elektricitet även på sikt”. Det tycker Lennart Söder är en utmanande målsättning.

– Det innebär att vi ska exportera mer än vi importerar. Hur ska vi få bolag att bygga något som inte är lönsamt, om det är billigare att importera?

Om Sverige inte vill vara beroende av att importera el och samtidigt ha marginaler om kärnkraftsbolagen vill stänga reaktorer i förtid förespråkar Lennart Söder en större utökning av elcertifikatsystemet.

– Om man bara accepterar marknaden så kan det mycket väl hända att vi blir ett importland mot slutet av 2020-talet.

Energiöverenskommelsen medger också att det går att bygga nya kärnkraftverk i Sverige. Men det finns inga kända planer på nya reaktorer.

– Vi har inga planer på att investera i nya reaktorer nu. Men det kan mycket väl vara så att politiker i framtiden väljer att ha ett mål med 100 procent fossilfri elproduktion i stället för 100 procent förnybar, vilket skulle innebära att kärnkraften kan ha en roll, säger Torbjörn Larsson på Uniper.

Åtta reaktorer ska bli sex

Sveriges tre kärnkraftverk har sammanlagt åtta reaktorer i drift: Forsmark 1–3, Ringhals 1–4 och Oskarshamn 3.

De närmaste åren ska två avvecklas: Ringhals 1–2.

I somras stängdes O1.

2016 levererade kärnkraftverken 60,5 TWh, vilket motsvarade 40 procent av elproduktionen.

Anna Orring

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt