Energi
Bakslag för svenskt biobränsle
Domsjö Fabriker drar sig ur miljardsatsningen på att tillverka att tillverka biodrivmedel av svartlut i Örnsköldsvik. De nya indiska ägarna sätter stopp för projektet.
Det blir ingen storskalig anläggning för bio-DME ur svartlut i Örnsköldsvik. Domsjö Fabriker var den tänka huvudfinansiären bakom projektet på tre och en halvmiljard kronor. Men efter att företaget fått ny ägare i indiska Aditaya Birla Group drar man sig nu ur projektet.
-Vi har gått igenom det hela noga och kommit fram till att vi vill utveckla den verksamhet och de produkter som vi redan har istället för att ge oss in i ett nytt och osäkert produktområde, säger Lars Winter, vd på Domsjö Fabriker.
Han säger att tre faktorer ligger bakom beslutet. De tekniska riskerna med att skala upp en tillverkningsteknik som endast existerar i pilotskala är en, osäkerheter kring långsiktiga framtida regler för bland annat beskattning och kvotplikt för biobränslen en annan och den strategiska produktinriktningen är den tredje.
Tekniken för att förgasa svartlut - en biprodukt från massatillverkning - har utvecklats av företaget Chemrec. Företagets vd Max Jönsson beklagar bakslaget.
-Det är tråkigt men vi arbetar på andra projekt både i Sverige, USA och i Kina. Dessa har dock inte kommit lika långt, men vi är övertygade om att vi kommer att hitta en ny partner.
Den tänkta anläggningen skulle bli den första för tillverkning i stor skala av bio-DME och biometanol med en årlig produktion på omkring 100 000 ton.
I processen förgasas svartluten till syntesgas (en blandning av kolmonoxid och vätgas). Denna omvandlas sedan först till metanol och sedan till fordonsbränslet dimetyleter, DME.
Projektet är ett av fem som fått stöd från Energimyndighetens stora program för demonstration och kommersialisering av andra generationens drivmedel och annan energiteknik. Totalt handlar det om 500 miljoner som nu inte kommer att betalas ut.
-Formellt finns pengarna tillgängliga till den sista juni men chansen att hitta en ny huvudfinansiär innan dess är inte stor, säger Anders Lewald, chef på Energimyndighetens transportenhet.
Att Domsjö drar sig ur innebär att kommersialiseringen av tekniken försenas - Men Chemrec ger inte upp. Bland annat har företaget sökt pengar från EU för en anläggning tillsammans med Rottneros i Vallvik. Nyligen slöts även ett avtal med det kinesiska anläggningsföretaget TCC. Avtalet innebär att TCC ska marknadsföra tekniken tillsammans med Chemrec och även bygga anläggningarna.
I Piteå finns i dag en demonstrationsanläggning som tillverkar 3-4 ton bio-DME per dag. Det mesta av produktionen går till att förse Volvos testflotta med bränsle.
-Den producerar och går bra, säger Max Jönsson.
Dimetyleter
DME står för dimetyleter och när bränslet framställs ur biomassa kallas det bio-DME. DME kan även framställas av naturgas.
Vid Chemrecs fabrik i Piteå tillverkas bio-DME av svartlut, en energirik, trögflytande bioprodukt från massaindustrin. Svartluten förgasas och bildar syntesgas som sedan omvandlas till DME i två katalytisk steg.
Bränslet är en gas men omvandlas till vätska redan vid ett lågt tryck på fem bar. DME både lagras och transporteras i vätskeform. Hanteringen liknar den för gasol.
Bio-DME som bränsle i en dieselmotor ger lika hög verkningsgrad och en lägre ljudnivå jämfört med traditionella motorer. Jämfört med diesel ger bio-DME 95 procent lägre koldioxidutsläpp. Förbränningen ger dessutom mycket låga utsläpp av partiklar och kväveoxider.
Energiinnehållet är 28 MJ/kg jämfört med 43 MJ/kg för diesel.
DME från naturgas används i dag som drivgas i sprayflaskor och för skumning av skumplast. Men DME från naturgas eller kol används också i flera länder som drivmedel.