Tekniska mässan: Han gör en tennisracket för varje hand

En modern tennisracket är i mångt och mycket byggd i high-tech-material, men handtaget är bara en rak, osofistikerad träpinne. Men Attila Szelényi har en lösning – så bra att han blev en av åtta som fick dela Stockholms uppfinnarstipendier på 400 000 kronor.

Publicerad Senast uppdaterad
Szelényi började spela tennis för 15 år sedan och hans uppfinnarhjärna har länge undrat över utrustningen:  - Spelar du mer än en timme, börjar armen bli trött, svetten gör att du kan tappa racketen eller så måste du greppa så hårt att du får skavsår. När jag frågat "varför?" tillräckligt många gånger var jag helt enkelt tvungen att göra något åt det.  Ramen är av ultralätt kolfiber, senorna är ideligen produktutvecklade men när det gäller handtaget går det bara att välja mellan olika tjocklekar.  - Skaftet är rakt, din hand är kupad, det går inte ihop. Dessutom har folk olika stora händer och olika styrka i dem.  Szelényi, till yrket industridesigner och konstnär, har därför utvecklat ett system med olika hylsor som träs på racketskaftet. Tanken är att varje tennispelare ska kunna hitta ett individuellt anpassat handtag.  Tekniken är patentsökt och testspelad av 24 tävlingspelare.  - Majoriteten är mycket nöjd. Nu är jag ute efter riskkapital för att kunna kommersialisera idén, säger Attila som fick ta emot 30 000 kronor i uppfinnarstipendium.  De andra stipendiaterna är:  Jan van der Linden på Karolinska institutet och Mikael Persson på Karolinska sjukhuset får dela på 75 000 kronor för deras metod att använda koldioxid vid hjärtoperationer för att hindra bland annat infektioner och andra följdsjukdomar.  Björn Thulin får 75 000 kronor för att ha utvecklat en liten och flyttbar andningsapparat för folk som snarkar och drabbas av andningsstillestånd. Therese Åberg får 40 000 kronor för att ha utvecklat en gipsbrytare, som tar bort ett arbetsmoment som i dag är tungt för vårdpersonalen, och dessutom kan leda till värk och arbetsskador. Ylva Ryngebo, röntgensköterska på Sophiahemmet, får 75 000 kronor för att ha utvecklat en enkel "märkstav" för att visa vad som är vänster och höger på en röntgenbild - "i dag använder vi plåsterlappar som lätt ramlar av". Staffan Sjögren har eget företag i Kista och får 75 000 kronor för ett identifieringssystem som använder IR-teknik. Ett litet id-kort, som kan avläsas på fyra meters håll, fästs till exempel på en bilkaross, och talar då om för industriroboten att "denna ska ha en automatisk växellåda". Maj-Britt Skeppner är undersköterska som jobbar med dementa patienter. Hon får 30 000 kronor för sin säkrare sänggrind, som inte skadar patienterna.