Sverige klarar inte hemlig information vid kris

2017-11-17 09:14  
Vattenfall utsätts för it-attacker dagligen. Foto: TT

Mat, diesel och el. Livsviktiga varor i en krissituation. Efter år av misskötsel ska det civila försvaret byggas upp – och näringslivet måste vara med, enligt staten. Men i företagen hopas frågorna för hur det ska gå till.

– Vi har optimerat vår verksamhet för att ha färska varor till våra kunder. Att ha en beredskap för ett totalförsvar och en lagring går i dagsläget inte i linje med det, säger Ulrika Dahlin, chef för risk och säkerhet på Ica Sverige.

Som exempel nämner Dahlin att bolagets nordligaste lager ligger i Borlänge och alla lastbilar är utlagda på entreprenad. Att få fram livsmedel till hela landet vid höjd beredskap eller krig kan bli svårt.

– Vi kan hantera många kriser men vid höjd beredskap och krig har vi stora utmaningar. Vi har inte en beredskap för det i Sverige, det har inte varit en fråga innan 2015, säger Dahlin.

Ett exempel som nämns är att om elen försvinner – då kommer betalningssystemen inte att fungera. Om det pågår länge har bolaget en första åtgärd: att skydda butikerna.

– Vi vet att man då försöker tillskansa sig livsmedel och då är vårt jobb att skydda våra medarbetare och våra butiker, säger Dahlin.

Planeringen för det civila försvaret har varit vilande sedan början på 2000-talet. I försvarsberedningen, klar 2019, ska det särskilt belysas. Fokus kommer att hamna på näringslivet eftersom försörjningen av mat, vatten, läkemedel, drivmedel och el i dag sköts av kommersiella företag.

Dessutom ska hybridkrigföring – klassiskt krig kombinerat med exempelvis terrorism och kriminalitet – utredas.

Och här tycker Vattenfall att det är bråttom, inte minst när det gäller digitala angrepp. Bolaget står för ungefär 50 procent av elmarknaden i Sverige och ett bortfall skulle få stora konsekvenser. Enligt Vattenfall kan digitala hot komma från aktivister, terrorister, kriminella organisationer och från stater.

– Vi har ett bra försvar mot dessa angrepp, men digitala angrepp från stater kan vara svåra, då stater är väldigt resursstarka. Varken vi eller någon annan kan garantera att vi alltid klarar det, säger Anne Gynnerstedt, chefsjurist på Vattenfall, och tillägger att bolaget utsätts för IT-attacker dagligen.

Hon efterfrågar tydlighet kring hur bolaget ska agera vid kris, höjd beredskap och krig. Ett exempel på en fråga som diskuteras är när och vem som ska fatta beslut om hur kärnkraftverken ska hanteras vid höjd beredskap eller krig. Lagstiftningen är delvis föråldrad och den tekniska utvecklingen har förändrat verkligheten.

Dessutom efterfrågar Gynnerstedt att viktiga aktörer som förväntas agera vid höjd beredskap och krig, kan få återkommande aktuella lägesbilder över hur hotet mot Sverige ser ut för att kunna handla snabbt och korrekt.

Enligt en färsk rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tycker stora delar av näringslivet att det saknas tydlighet kring vad som förväntas av dem i försvarssammanhang, samt att det saknas en diskussion om finansiering.

– Det stämmer att det är otydligt i nuläget vilka förväntningar staten har på näringslivet. Vi har inte svaren nu, säger Svante Werger, kommunikationsdirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

När det gäller den operativa lägesbilden som efterfrågas säger Werger att MSB löpande arbetar med att följa vad som händer i alla samhällssektorer och vid störningar intensifieras det arbetet och berörda informeras.

– Det finns lägesbilder men det är en utmaning att dela lägesbilder med känslig eller hemlig information, det har vi inte löst fullt ut, säger Svante Werger.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt