Så faktagranskar du bilder och filmklipp om Ukrainakriget

2022-03-03 13:04  

På sociala medier kryllar det av bilder och videor med påståenden som rör Ukrainakriget. Även sådant som kan verka harmlöst att dela kan bidra till miss- och desinformation. Så här faktagranskar du innehåll och undviker att sprida propaganda. 

En kvinna i kamouflagekläder med en ukrainsk flagga påsydd på ena ärmen. På hennes ena axel sitter en svart katt som tittar in i kameran. I sociala medier uppges kvinnan ha åkt till fronten med sin kattunge.

Det här är bara en av många bilder som har delats på sociala medier på sistone och som uppges vara relaterat till det krig som pågår i Ukraina. Bilden kan mycket väl vara tagen på en verklig person och katt, men beskrivningen som följer med fotot stämmer inte. Den som gör en omvänd bildsökning (vi förklarar detta lite längre ner i artikeln) förstår snabbt att det är taget för flera år sedan, kanske 2018 eller ännu tidigare. 

– Det finns förstås grader av allvar i den miss- och desinformation som sprids, om den till exempel kan leda till att människor kommer till skada. En sådan här bild gör nog ingen skada oavsett om den är missvisande eller ej, men den har ett symbolvärde. I en krigssituation måste man se allt som gynnar den ena sidan som potentiell propaganda. 

Läs mer: Experter: Rusta med källtillit och extra förråd hemma

Det säger journalisten Jonathan Lundberg, som har skrivit boken “Från världskrig till nätkrig” och som på Twitter nyligen har gett en kort steg för steg-guide för faktagranskning i sociala medier.

– Kattbilden signalerar att det pågår ett krig, men här poserar en soldat med en katt och ler. Det signalerar lugn, vänlighet och mänsklighet, att någon tar sig tid att kela med djuren. Men det stämde inte, bilden var inte tagen i samband med kriget, säger Jonathan Lundberg till Ny Teknik.

Bland andra Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt har delat en bild på två barn som ser ut att vinka adjö till ukrainska militärer i två stridsvagnar, en bild som är från åtminstone 2016. Det är bara två exempel på foton som har delats på senare tid som om de vore från Ukrainakriget, men som egentligen kommer från helt annat sammanhang.

(Du kan hitta fler exempel på fejkade bilder och videor som har spridits om invasionen i Ukraina på sistone här.)

Det säkraste sättet att inte sprida miss- och desinformation eller propaganda relaterat till kriget är förstås att inte sprida vidare några bild- och filmklipp alls. Men om man nu ändå vill göra det är källkritik och faktagranskning centralt. Hur ska man då gå till väga, rent konkret?

– Först och främst vill jag lägga in en brasklapp. Ingen av oss har möjlighet att kontrollera allt. Det viktigaste är att man inte sprider vidare sådant som man inte säkert vet om det stämmer eller ej, innan man själv eller någon annan har försökt ta reda på det. Detta gäller särskilt i en kris- eller krigssituation, och speciellt nu med sådant som kommer från ryska och ukrainska källor. Utgå helst från oberoende källor, som inte själva har ett direkt intresse i kriget, säger Jonathan Lundberg.

Läs mer: Här är de kärnvapen världen pratar om

Något han själv brukar göra för att kontrollera om en bild och ett påstående faktiskt hör ihop är att använda sig av ”omvänt bildsök”. Detta kan du göra genom att spara bilden eller länken till den bild du vill faktagranska. Sedan kan du använda en men helst flera sökmotorer. Jonathan Lundberg brukar börja med dessa fyra:

I sökrutan laddar du antingen upp bilden du vill faktagranska, eller skriver in en url. När Jonathan Lundberg sökte på bilden av den ukrainska soldaten med en katt på axeln i Tin Eye och valde ”sort by oldest” visade det sig alltså att bilden var åtminstone fyra år gammal.

Jonathan Lundberg betonar att de här sökmotorerna är bra på olika saker, och att det därför är bra att söka på samma bild genom flera av dem och därefter göra en samlad bedömning.

Jonathan Lundberg tipsar också om Crowdtangle Link Checker, ett verktyg som kräver Facebook-inlogg, men som gör det möjligt att kartlägga spridning av offentliga delningar i sociala medier. 

Svårare att verifiera videor

Att verifiera filmer är desto svårare, vilket gör det än viktigare att inte dela vidare filmer man inte är på det klara med vem de faktiskt kommer ifrån och varför de delas. Men du kan börja med att testa att göra en omvänd bildsökning på Google. Du kan plocka ut en stillbild ur film och göra sökningen på den.

Jonathan Lundberg tipsar också om ett tillägg till webbläsaren Chrome, “Fake news debunker by InVID & WeVerify”.

På CNN har granskande journalister verifierat videor genom att använda flera olika verktyg, däribland geolokalisering (alltså att hitta var klippet ursprungligen är taget), väderrapporter (för att se om vädret i klippet stämmer överens med vilket väder det var då klippet ska ha filmats) och genom att beskära betydelsebärande detaljer i en bild, till exempel på en kyrka eller ett monument, för att göra en Google-sökning och på så sätt verifiera platsen där klippet är filmat.

Det har på senare tid spridits olika versioner av en film där invånare i den ukrainska huvudstaden Kiev uppges slåss mot ryska militärer med molotovcocktails ett par dagar efter den ryska invasionen. Men när efterforskningar visa att det detta filmades 2014, i samband med protesterna som gjorde att landets dåvarande president Viktor Janukovytj avsattes. 

En annan video som blev vida spridd nyligen på Tiktok visade en soldat som hoppade fallskärm. Det antyddes att det skulle vara en rysk soldat som filmade sig själv när han kom ner över Ukraina i närtid. Men filmen tycks vara filmad som senast 2015.

Det finns alltså många exempel på foton och filmklipp som sprids nu, men är skapade för länge sedan. Även i fallet med soldaten i fallskärmen kan det vara något som sprids för att utåt signalera att det finns ett slags lugn, är Jonathan Lundbergs analys.

– Jag tror att det är sant för alla krig att ledarna för de inblandade länderna vill få det att framstå som att de egna soldaterna är övermänskliga, att det inte finns så mycket rädsla eller tvekan bland dem. Men för soldaterna på marken är det något helt annat man upplever, något fruktansvärt. Med hänsyn till soldaterna tycker jag att man ska vara försiktig med den här typen av foton eller filmklipp, som får kriget att framstå som mindre hemskt än vad det är, säger Jonathan Lundberg.

Var skeptisk

Det viktigaste i en krigssituation är att vara skeptisk till alla källor, tycker Jonathan Lundberg. En tumregel är dock att du kan lita mer på sådant som kan bekräftas från flera olika håll, av flera oberoende källor. Att göra en omvänd bildsökning är relativt enkelt och går ganska snabbt. 

– Jag har sett många som vanligtvis är källkritiska som delar klipp och skriver: ”Om det är så här, så är det illa”, eller liknande. Jag tycker att man ska vara väldigt försiktig med det. Vänta hellre tills du vet ifall det är så. Det kan vara svårt att nå ut med en rättelse i efterhand, och du kan ha orsakat skada innan dess, säger Jonathan Lundberg.

Det finns en stor lockelse i att vara först ut med information. Jonathan Lundberg hoppas att fler förstår vikten av källkritik och faktagranskning och i stället försöker vara först ut med korrekt information. Försök att vara väldigt tillbakalutad i frågan om att dela vidare foton och filmklipp, är rådet.

Att sprida en falsk kattbild kan tyckas oskyldigt, men kan öka risken för att annan falsk information sprids, menar Jonathan Lundberg. Att tumma på källkritik och faktagranskning kan skada.

–  Det är så många som vill påverka utgången av det här kriget. Därför är det viktigt att söka efter oberoende källor och helst flera olika källor innan man litar på något som sprids, avslutar han.

Mediernas råd vid en krissituation

Medierna i P1 har skrivit ned en rad råd för att förstå sig på nyheter i en krissituation. Bland råden finns att följa en story i flera olika medier, vara skeptisk mot uppgifter som kommer från anonyma källor och att göra omvända bild- och filmsökningar för att hitta gamla bilder och filmklipp som påstås illustrera nya situationer. 

Finska institutet för hälsa och välfärd har också skrivit ner tips på hur du känner igen felaktig information på nätet.

  1. Vem eller vilken är grundkällan, alltså den person som påstår något eller källan informationen härstammar från?
  2. Är det en forskare eller sakkunnig person som uttalar sig i en fråga? Hänvisas det till fler källor eller undersökningar, statistik, intervjuer eller annat material som stöder informationen?
  3. Vad vet du om utgivaren? Om ny information endast finns på ett ställe i sociala medier eller på en okänd webbplats är det värt att avvakta innan du bedömer informationen som verifierad. Har något nyhetsmedium som du känner till och litar på publicerat något som rör ämnet?
  4. Vem gynnas av informationen? Kan påståendet, eller den förklädda åsikten, spridas av en part som drar politisk eller kommersiell nytta av den?
  5. Har informationen eller källan tolkats och citerats rätt?
  6. Var försiktig med att se enskilda personers berättelser som bevis på ett större fenomen. Undersökningar visar att människor lätt litar på länkar och information som delas av närstående i sociala medier. Skräm inte upp eller vilseled någon annan om du inte är säker.

Här har Medieinstitutet Fojo samlat länkar till verktyg och databaser som kan hjälpa dig att faktagranska innehåll.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt