Ny svensk isbrytare får sommarjobb i Nordsjön

En pc med grafikkort och snabb hårddisk. Mer än så behövs inte för att visa en datortomografi i tre dimensioner på den tryckkänsliga skärmen.

Publicerad
I nästa vecka döpsTor Viking i isvattnet i Luleå hamn. Tor Viking är förstfödd i serien "Isbrytare 2000", två syskon följer till nästa säsong. Tillsammans ska de säkra vintersjöfarten i södra Östersjön och på Västkusten. Ändå kommer de att få möta mer Nordsjöstorm än kärnis. Större delen av året kommer de att vara supplyfartyg vid norska oljeplattformar. Där ska de hantera ankare, bogsera och köra färskvatten. Inkomsterna från oljehanteringen ska göra dyra investeringar i isbrytare mindre dyra. I slut-ändan innebär det besparingar för sjöfarten, som finansierar isbrytningen genom avgifter. - Det är de fasta kostnaderna vi har chans att sänka, därför är det här en bra lösning, säger Roy Jaan på Sjöfartsverket. Att köpa båtar som ligger vid hamn större delen av året kan inte vara någon affär. Någon nytta borde även isbrytare kunna göra under den varma årstiden. Så gick tankarna på Sjöfartsverket när det var tid att planera för förnyelse av isbrytarflottan. Sjöfartsverkets lösning var att beställa isbrytare som kan mer än att bryta is. Om nu fartygen främst kommer att arbeta vid norska oljeplattformar, då är det inte längre naturligt att de ägs av svenska staten, fortsatte Sjöfartsverket sitt resonemang. Tor Viking är följdriktigt privatägd, av Skärhamnsbaserade B & N Nordsjöfrakt. Sjöfartsverket hyr in isbrytartjänsten då det behövs. De har kontrakt på 15 år och option på ytterligare 15. Personalen ombord på båtarna kommer att vara anställda av B&Ns dotterbolag, Viking Supply. - Isbrytning är ett säsongsarbete och vi kan inte erbjuda jobb på sommaren. Därför passar det bra att köpa tjänsterna istället, säger Roy Jaan. Det blir en blandning av norsk och svensk personal, som kommer att följa båtarna året runt. Sjöfartsverket kallar sin nya giv för en anpassning till både ekonomiska och meteorologiska förhållanden. Tor Viking och efterföljarna ersätter de gamla isbrytarna Tor och Njord. Under det varma nittiotalet har Tor och Njord varit nästintill överflödiga. En "normalkall" vinter blir det en månads isbrytning för en av de nya båtarna. - Vi måste ju fortfarande ha beredskap för kalla vintrar. En stor del av exportindustrin är beroende av isfria hamnar, säger Roy Jaan. Isbrytare 2000 är inte de första som byggs för att klara både isbrytning och offshoreverksamhet. Finska sjöfartsstyrelsen har tre isbrytare som också arbetar i Nordsjön. Det var första gången man lyckades kombinera goda isbrytar-egenskaper med god sjögång. Lars Holmberg är teknisk ansvarig på B&N Nordsjöfrakt. Enligt honom har det inte krävts några stora kompromisser: - Utgångspunkten när vi beställde fartygen var att de ska vara lika bra isbrytare och offshorefartyg som de som byggs för bara ena uppgiften, säger han. Många av de krav som ställs på en bra isbrytare, som styrka och manöverförmåga, är också viktiga för supplyfartygen: - Tor Viking kommer främst att vara ankarhanterare. För att klara det gäller det att vara stark, kraftigt byggd och kunna hålla sin plats även när det stormar, säger Lars Holmberg. Undervattenskroppen är tagen från Oden, den senast byggda av de gamla isbrytarna. Den stora skillnaden är att Tor Viking är mycket mindre, den är inte gjord för att bryta is i Bottenviken. Andra skillnader mot traditionella isbrytare hittar man på däck. Tor Viking har ett lastsystem för 1 200 ton last, till exempel färskvatten och bränsle till oljeplattformarna. Vinscharna är också extra kraftiga med tanke på ankarhanteringen. De ska klara att dra fast ankare som väger 100 ton. - De största inkomsterna ska komma från Nordsjön, isbrytningen är ett komplement, säger Lars Holmberg.