Himmelska fridens torg från 680 km höjd

Bilar, bussar och lastbilar. Till och med enskilda människor syns på de bilder som tas av kamerorna i en ny generation civila fotosatelliter. Kameran har en skärpa som till för ett år sedan var förbehållen stormakternas militära spionsatelliter: svartvita (pankromatiska) bilder med en meters upplösning. Men bilden här intill visar att kameraskärpan i nya de civila satelliterna räcker långt när det gäller att avslöja detaljer på marken. Ändå tas bilderna från 600-700 kilometers höjd över jordytan. "Ikonos", den första civila högupplösande fotosatelliten, ägs av det amerikanska företaget Space Imaging. Den lyftes på plats i rymden i slutet av september förra året. Idag snurrar den på cirka 680 kilometers höjd över jordytan och tar svartvita bilder med en meters upplösning och färgbilder med fyra meters upplösning, på en och samma gång. Det var bilder från Ikonos som fick folk hos de amerikanska säkerhetsorganisationerna NRO och CIA att haja till för en månad sedan. Då lade amerikanska lobbyorganisationen FAS (Federation of American Scientists) ut Ikonosbilder som visade det i särklass hemligaste amerikanska militära komplexet Groom Lake i Nevada på sin hemsida på internet. Groom Lake är förmodad hemvist för många sekretessbelagda, "svarta" flyg- och vapenprojekt och i USA mera känt som "Area 51". Privata bildleverantören Space Imaging säljer idag via internet dessa och andra, länge "hemliga" bilder, exempelvis, av Saddam Husseins Bagdadpalats och militära anläggningar i Pakistan eller Nordkorea. Hotet från de skarpa civila satellitbilderna har fått två effekter: * Amerikanska militären har lättat något på den tidigare stenhårda sekretessen kring sina spionbilder. Detta startade när ryska företag släppt några spionbilder med 2-3 meters upplösning på den civila marknaden. USA har därför frisläppt vissa äldre spionbilder med motsvarande skärpa. * USAs regering gör nu allt för att få kontroll över de civila högupplösta satellitbilderna. Redan 1994 undertecknade president Clinton ett direktiv som ger federala myndigheter rätt att censurera civila enmetersbilder som "kan komma i konflikt med USAs säkerhet". 1997 kom dessutom en lag som förbjuder amerikanska satellitägare att ta eller sälja bilder över vissa känsliga områden, i första hand Israel. Men USA kan i längden inte kontrollera all högupplöst satellitfotografering. Fristående länders rymdorganisationer kommer snart att ha egna fotosatelliter i Ikonosklass. Deras bilder kan USAs myndigheter inte skaffa sig inflytande över, såvida det inte finns amerikansk teknik i utrustningen. Bland annat har indiska ISRO sin Cartosat-1 med 2,5 meters svartvit upplösning och skickar snart upp Cartosat-2 som tillhör enmetersklassen. Båda satelliterna är, som namnen anger, i första hand avsedda för kartografering. Bilderna kan givetvis användas och säljas även för militärt bruk. Men en indisk lag är på väg som begränsar försäljning av bilderna enbart till statliga, indiska myndigheter. Andra civila satellitägare är också på väg upp med egna enmeterssatelliter. Bland dessa finns två amerikanska företag, Orbimage och Earth Watch, samt ett västindiskt-israeliskt med säte på Cayman Island. Dessa kommer att skjuta upp fler satelliter vardera av Ikonos kaliber de närmaste två-tre åren. Med flera satelliter kan de täcka in större delar av jordytan samtidigt, och därmed snabbt leverera bilder över "heta" områden. År 2004 väntas närmare ett dussin enmeterssatelliter snurra runt jorden. Dessutom kommer kanadensiska rymdorganet CSA med ännu en satellit med radarkamera och hög bildupplösning. Den kameran tar bilder med tre meters upplösning oberoende av vädret på jordytan. Med samtidiga bilder i svartvitt och färg, både i det synliga och det infraröda våglängdsområdet, kan tydligheten i de civila bilderna ökas ytterligare. Med upprepade bilder på samma motiv kan satellitkamerorna fånga ändringar i växtlighet, i byggnader eller till och med hos enstaka föremål . Ytterligare ett steg i tydlighet kan tas med satellitkameror med så kallad hyperspektral upplösning. Sådana kameror fångar bilddata inom flera hundra smala våglängdsband. Med hjälp av avancerad databehandling kan dessa mycket stora mängder data sammanställas till ännu tydligare bilder av intressanta områden. Hyperspektrala data används, militärt men också civilt, för att förtydliga vissa detaljer i bilderna, samt för specialstudier, till exempel ändringar i miljön. USAs allra bästa militära satelliter kan förstås ännu mycket bättre inom alla dessa områden. Redan på 1960- och 70-talen kunde fotosatelliterna i det hemliga Coronaprogrammet ta svartvita bilder med en upplösning på några decimeter. De senaste, i serierna KH-11 och KH-12, liksom radarsatelliterna i programmet Lacrosse, tar bilder med decimeterupplösning. Amerikanska säkerhetstjänsten lär kunna se om det finns registreringsskyltar på en bil. Det finns till och med oberoende satellitexperter som menar att amerikanska fototolkare hos NRO och CIA med de allra senaste satellitbildernas hjälp kan avgöra om det är romerska eller arabiska skrivtecken på nummerskylten. Om detta är sant, eller vad motsvarande ryska militära fotosatelliter är kapabla till, vet antagligen bara ryska och amerikanska säkerhetstjänsterna.