Frigolit förnyar formen

Arkitekten Pål Ross hus med välvda väggar går att bygga med den specialisolerade betongen. Huset ligger i Täby strax norr om Stockholm. Men det känns som att kliva in i en av de antroposofiska byggnaderna i Järna. Eller kanske i en modern version av hobbiten Bilbos hem i Sagan om ringen. Huset har gott om runda fönster och ovanliga vinklar. Vardagsrummets välvda yttervägg är full av höga spröjsade fönster. Utanför skymtar en äng bortom träden. Men huset är till stor del gjort av frigolit. Det känns som en paradox. Väggarna byggs av frigolitblock stora som balkonglådor. Systemet är svenskt och kallas Dorotherm. Husets väggar sätts ihop av stora ihåliga byggklossar av cellplast, expanderad polystyren. Det påminner starkt om att bygga med lego. När väggarna är monterade fylls de med betong. Materialet flyter ut både vertikalt och horisontellt i plasten och stelnar till ett slags grovt betongnät. Frigoliten funkar som isolering Frigolit, som nyss varit gjutform, fungerar nu som väggisolering, drygt sju centimeter frigolit på båda sidor om kärnan av femton centimeter tjock betong. Det finns flera fördelar med tekniken. En är att huset blir energisnålt. Enligt amerikanska mätningar går det åt 44 procent mindre energi till uppvärmning. Och 33 procent mindre energi till luftkonditionering när det är varmt. Några vetenskapliga undersökningar av energiegenskaperna hos de hus som byggts i Sverige finns inte. Men byggmetoden har potential att bli rejält energisnål, hävdar Kent Waleij, vd på företaget Dorocell som tillverkar byggblocken. - Det går ju att limma på ett till lager cellplast på väggarna, säger han. Men så basar han också för ett bolag som säljer frigolit i alla upptänkliga former; isolering till husvagnar, flytelement till bryggor och förpackningsmaterial till bilindustrin. Att han själv ska flytta in i huset vi är i kan också bidra till hans entusiasm. En annan fördel hos den okonventionella byggmetoden är att risken för mögel- och bakterieangrepp minskar. Organismerna har inga organiska material, som trä, att bryta ner och leva av. Därför är det inget större problem om väggarna blir blöta av regn under byggprocessen. Kräver inte så mycket underhåll Ytterligare en fördel är att huset kräver lite underhåll. Huset får en fasad av kalkhaltig puts som fäster direkt på cellplasten. När putsen är målad är det svårt att se att byggnaden inte är ett stenhus. Hål för fönster skärs ut i plasten innan den fylls med betong. Teknikens nackdel är den ökade risken vid brand. I USA innehåller därför cellplasten flamskyddsmedel, enligt branschorganisation ICFA. Men det gör den inte i Sverige, försäkrar Kent Waleij. Här är användningen kontroversiell eftersom ämnena anses vara miljögifter. - Vi täcker ju cellplasten med gipsskivor på insidan och med puts på utsidan. Då är den brandskyddad, säger han. Enligt Björn Albinson, brandingenjör på Räddningsverket, blir brandrisken ändå högre jämfört med i trähus. En gipsskiva fördröjer bara brandförloppet några minuter. Villan borde därför ha ett ordentligt sprinklersystem, anser han. Dorocell är inte ensamt om att tillverka den här typen av cellplastsystem. Nästan varje land har något eget system, enligt Kent Waleij. Internationellt kallas tekniken ICF, kort för isolerad betongformgivning på engelska. Tekniken har fått störst genomslag i USA. I Sverige har Dorocell konkurrens av bland annat Sundolitt som säljer ett liknade system. De senaste tio åren har det byggts några hundra hus av isolerad betong i landet. Men försäljningen har inte riktigt tagit fart. Här köper vi i stället hus ur kataloger, röda trähus med vita knutar. Och ingen serietillverkar ännu ett hus i isolerad betong. Men det borde någon, anser Kent Waleij. - Det skulle inte bli dyrare än ett trähus, det är jag övertygad om, säger han.