Experten: Ökad digitalisering kräver kärnkraft

2017-12-29 06:00  

Elbolaget Uniper Sweden varnar för avvecklingen av svensk kärnkraft. Digitaliseringen kräver ett stabilt system, menar vd Johan Svenningsson.

Bitcoin är för tillfället en av digitaliseringens mest omskrivna avkommor. Och digitaliseringen är ett argument för bevarandet av svensk kärnkraft. Det hävdar elbolaget Unipers vd, Johan Svenningsson.

– Digitaliseringen kommer att kräva mer el. Men också el med hög kvalitet. Då är det viktigt att vi bevarar den starka produktionsplattformen i vattenkraften och kärnkraften. Kombinerat med en sund utbyggnad av förnyelsebar vindkraft skapar vi stora konkurrensfördelar. Det hade varit väldigt illa för Sverige att avveckla kärnkraften.

El med hög kvalitet är inte samma sak som fossilfri el. Vad gäller det senare är Sverige nästan bäst i den globala klassen, där 98 procent av elen är fri från koldioxidutsläpp. El med hög kvalitet handlar om att leverera den med små frekvensvariationer, där det optimala intervallet ligger mellan 49 och 51 hertz. Enligt Uniper kan en större mängd småskalig fönyelsebar energi öka känsligheten på systemet, i synnerhet om Sverige avvecklar kärnkraften.

– Jag tror att vi tagit ett så starkt och stabilt elsystem för givet och inte förstått hur kärnkraften och vattenkraften bidrar till hela systemet. Kunskap har funnits men det här har inte varit tydligt i debatten. Nu när vi pratar mer om att fasa ut kärnkraften och ersätta med småskalig produktion som vindkraft och solkraft så får det konsekvenser som inte är önskvärda för systemet, säger Johan Svenningsson.

Kryptovalutan bitcoin kan då bli ett slagträ i debatten. Uniper hänvisar till siffror från Digiconomist som uppger att bitcoin nu har en elförbrukning på över 37 terawattimmar per år, mer än Bulgarien.

Nästan 60 procent av brytningen av bitcoin sker i Kina, ett land vars energimix består av mer än 60 procent kol. Tittar man på digitaliseringen i ett större perspektiv visade en undersökning från 2015 att världens datahallar förbrukade över 416 terawattimmar el per år. Enligt en rapport från Cisco kommer ip-trafiken att öka från 1,2 zettabyte per år till 3,3 zettabyte per år 2021.

– Då behöver vi säkra den baskraft vi har, men också hitta marknadsmodeller som gör att det finns möjlighet till ersättning för de systemtjänster som levereras för att upprätthålla kvaliteten på nätet. Annars finns risken att vi kanske bygger ut en storskalig energiproduktion med låg kvalitet som gör att vi inte kan stödja digitaliseringen.

Vad menar du med marknadsmodeller?

– I dag levererar de stora baskraftsanläggningarna för vattenkraft och kärnkraft stabilitet till nätet gratis i och med att vi bara får betalt för energin vi producerar per kilowattimme. Vi måste hitta ett sätt att få betalt för systemtjänster, som till exempel svängmassa. Det behövs en marknad och en ersättning för att både bevara de anläggningar som finns och för att kunna investera i den typen av anläggningar som kan leverera systemstabiliteten.

Hur ska det gå till?

– Vi har börjat titta på systemcertifikat som liknar elcertifikatsystemet. Levererar man eltjänster får man betalt via de här certifikaten och har man elproduktion som inte levererar den här typen av tjänster måste man köpa certifikat. Det är en idé som vi kikar på. Men vi behöver diskutera och debattera detta för att förhoppningsvis kunna introducera det på 20-talet.

Samtidigt menar vissa bedömare att larmrapporterna om digitaliseringens – och kryptovalutornas – energibehov är överdrivna. I takt med att vi globalt konsumerar allt mer data så har datahallarnas elförbrukning tack vare effektiviseringar knappt ökat de senaste åren. Forskare vid det nationella forskningslaboratoriet Berkley Lab visade ifjol att elförbrukningen i amerikanska datahallar ökat med blygsamma fyra procent mellan 2010 och 2014.

Totalt står amerikanska datahallar för strax under två procent av USA:s totala energibehov och om forskarnas prognos stämmer kommer det att förbli så fram till åtminstone 2020. Detta trots att antalet servrar mellan 2010 och 2020 spås öka med 40 procent.

Inte heller uppgifterna om bitcoins klimatpåverkan får stå oemotsagda. I en artikel på KTH:s hemsida säger forskarna Dag Lundén och Jens Malmodin att ”den grova uppskattningen lyder alltså att siffror som figurerat i medierna är överdrivna med en faktor tio”. Lundén och Malmodin hänvisar till en holländsk forskningsrapport som uppskattar elförbrukningen till mellan 1 och 4,5 terawattimmar per år ”där det lägre spannet är det mer troliga”.

Därför ger baskraft stabilitet

Vattenkraftverk och kärnkraftsreaktorer är utrustade med generatorer som omvandlar mekanisk energi till elektrisk energi. I generatorernas roterande delar finns det som kallas svängmassa: lagrad mekanisk rörelseenergi. Om elsystemet utsätts för störningar kan svängmassan se till att frekvensvariationerna ändå förblir små. Det optimala intervallet ligger mellan 49 och 51 hertz. Då håller produktion och konsumtion en god balans.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt