Drömhuset tre gånger för dyrt

Vindkraft och solceller fixar energin

Vindkraft och solceller ger el som lagras i batterier eller som vätgas för vind- och solfattiga tider. Problemet är att huset skulle kosta 75 miljoner kronor att bygga. Det är tre gånger dyrare än ett konventionellt hus av samma storlek.

- Vi vill visa att tekniken redan finns för att bygga ett hus som även klarar sig utan elräkning, säger projektledaren Kristina Gabrielii på NCC.

Kristina Gabrielii

Koncepthuset är en konferensanläggning på 900 kvadratmeter med plats för grupper upp till 50 personer. Huset var tänkt att byggas i Steninge utanför Stockholm. Men bygget kommer inte att bli av på grund av de höga merkostnaderna.

Via 585 kvadratmeter genomskinliga solceller på en "energispoiler" över huset och två 30 meter höga vindkraftverk ska tillräckligt med el produceras för daglig drift. Ytterligare 375 kvadratmeter solceller placeras på taket till husets parkeringsplats. Överskottsel lagras i första hand i batterier, i andra hand som vätgas som framställs ur vatten via elektrolys. Vätgasen ska sedan användas för produktion av el i bränsleceller.

- Det är framförallt systemet med bränslecellerna som står för den största fördyringen, säger Alf Göransson, koncernchef för NCC.

Uppvärmningen av huset är tänkt att ske med den överskottsvärme som bildas vid produktionen av vätgas. Huset skulle vara mycket välisolerat, vilket skulle minska behovet av värme och kyla. Det skulle kräva ett energitillskott på bara en tiondel av vad som krävs för ett vanligt hus.

Dagsljus ska flöda in i huset via fiberoptik för belysning, isoleringen är delvis transparent.

Samhällsbyggarminister Mona Sahlin var närvarande när koncepthuset presenterades. Hon välkomnade NCCs tankegångar om det energisnåla huset.

- Frågan är inte om, utan hur, vi ska ställa om energisystemet så att det mer baseras på förnybar energi. Och vi måste få en nystart när det gäller energieffektivisering, inte minst när det gäller våra bostäder och lokaler som står för 40 procent av den totala energianvändningen. Därför bör vi ställa större krav och få en dialog med byggbranschen hur det kan göras, sa hon.