Datorspel ska hjälpa vården

Det alltmer använda begreppet spel­ifiering innebär att man använder element från spelsammanhang på andra områden för att åstadkomma en förändring. Ofta handlar det om att öka motivationen genom relevant feedback.

– Huvudproblemet med rehabilitering är att förbättringen är så liten att du inte märker den. I ett datorsystem kan du förstärka och visa förbättringarna, och därigenom öka motivationen, förklarar Peter Ljungstrand.

Försök på strokepatienter har visat att det fungerar bra, men Peter Ljungstrand understryker att det inte handlar om att ersätta läkare och sjukgymnaster, utan om ett komplement som gör det möjligt att genomföra delar av rehabiliteringen i hemmet.

Peter Ljungstrand och hans forskarkollega Staffan Björk vill också nyansera begreppet spelifiering. Det är lätt att förknippa det med tävlingsmoment och regelstyrda system, eftersom många spelliknande mobilappar för exempelvis träning fokuserar på tävlingsmomentet.

Det beror i sin tur på att många spelar spel för att nå resultat och vinna. Andra drivs dock av viljan att utforska något, eller helt enkelt av det sociala sammanhanget i spel. För att hitta rätt modeller från spelvärlden vid spelifiering krävs eftertanke och erfarenhet.

– Det är viktigt att hitta folk som förstår spel och inte bara slänger på belöningar och listor med de bästa resultaten, säger Staffan Björk.

Ola Janson, som arbetar med spelifiering vid kommunikationsbyrån Stark, är inne på samma linje.

– Vi kommer att se mer av spelifiering där det inte är så uppenbart – av sådant som inte är mätbart. Utmaningen handlar om visualisering och att arbeta mer med lärande än med prestation, säger Ola Janson.