Analys: ”Ingen är nöjd med datalagringen”

2019-02-27 13:30  
Foto: TT / AP Photo / Vadim Ghirda, Lise Åserud / NTB scanpix / TT

Regeringen står redo att lägga fram nya lagförslag för att återinföra kravet på datalagring i Sverige. Men inte ens förespråkarna är nöjda med förslaget, och riskerna är stora att EU-domstolen åter igen kommer att underkänna svensk lag, skriver Ny Tekniks reporter Simon Campanello.

Nu är det dags igen. Under tisdagen höll inrikesminister Mikael Damberg en presskonferens för att berätta att det nya lagförslaget för att införa datalagring var på ingång.

Datalagring handlar om vilka uppgifter som mobil- och internetoperatörer ska tvingas lagra om sina kunder och hur länge de ska lagras. Det är ip-adresser, samtalsloggar, geodata och mycket annat. Uppgifter om vem som pratat med vem, när och varifrån. Data som i första hand ska användas för att utreda grova brott.

Men sedan december 2016 finns inget krav på att svenska operatörer ska lagra några data alls längre. Något som beskrivs som ett dråpslag för polisen.

– Poliser jag pratade med sa att ljuset släcktes. Nu är det hög tid att tända lampan igen, sa Mikael Damberg under sin presentation.

Problemet är bara detta. EU-domstolen har två gånger slagit fast att generell datalagring strider mot EU:s grundläggande mänskliga rättigheter. När svensk lagstiftning underkändes i december 2016 konstaterade domstolen också att lagringen var både för generell och odifferentierad.

Sverige går långt över gränsen

Det är någon slags juristlingo där generell betyder att lagringen är alldeles för omfattande, den gäller ju alla som har en mobiltelefon eller ett internetabonnemang. Riktad datalagring för att lösa brott är inga problem men att lagra uppgifter om alla svenskar hela tiden är inte okej, men exakt var gränsen går är svårt att säga. Men Sverige har definitivt klampat långt över den om du frågar EU-domstolen. Odifferentierad betyder att alla uppgifter lagrats lika länge, oavsett hur viktiga de är.

Dåvarande inrikesminister Morgan Johansson kallade EU-domstolen för ”verklighetsfrämmande” i en intervju med Sydsvenskan förra året. Riktad lagring räcker inte till för att polisen ska kunna utreda brott på ett effektivt sätt, menar han. Så den generella lagringen ska bestå och EU får tydligen tycka vad tusan de vill.

Efter domen 2016 gjorde regeringen vad svenska regeringar gör och tillsatte en utredning under ledning av den tidigare lagmannen Sigurd Heuman. En utredning som hösten 2017 presenterade en rad lagförslag som förstås fortfarande innehöll generell datalagring.

Visst hade utredaren sminkat upp den lite. Den är numera inte lika generell, påstås det, eftersom bland annat fast telefoni uteslutits ur lagringen. Den är inte heller odifferentierad längre eftersom olika datatyper ska sparas olika länge. Uppgifter om vem som använt en ip-adress ska exempelvis enligt förslaget lagras i tio månader, samtalsloggar i sex månader och information om var mobilen befunnit sig när samtalen ringts bara i två.

En balansgång som upprör

Men ingen gillade Heumans utredning. Polisen blev skogstokiga på att datalagringen skulle begränsas och inte längre gälla fast telefoni eller ip-telefoni vilket försvårar brottsutredningar. På andra sidan skrek förstås Bahnhof argt till, och de och andra som inte gillar massövervakning blev tokiga för att, ja, massövervakning skulle fortgå.

Motståndarsidan lutar sig ofta mot att polisen inte kunnat lämna några konkreta siffror på hur många brott som lösts tack vare datalagringen. Däremot finns det siffror på hur den kan missbrukas för att jaga folk som sysslar med betydligt blygsammare kriminella handlingar.

Ta Njord Lawfirm, en dansk juristbyrå som med hjälp av Ipred-lagen begärt ut abonnemangsuppgifter om personer som påstås ha laddat ned piratkopierad film från nätet. Uppgifter de använder för att skicka utpressningsbrev där mottagaren uppmanas betala åtskilliga tusen kronor i kompensation eller riskera att dras inför rätta.

Enligt en kartläggning från Bahnhof begärde Njord och två andra firmor förra året in abonnemangsuppgifter tillhörande över 50 000 svenskar. Det kunde de göra eftersom vissa operatörer ändå lagrar data i viss utsträckning, trots att det inte finns ett krav. Och skillnaden mellan att utreda terrorbrott och att jaga hobbypirater tror jag att vi alla kan se.

Förslag presenteras imorgon

Värst är väl ändå att den samlade bedömningen var att lagförslagen i Heumans utredning än en gång såg ut att strida mot EU-rätten. Tunga remissinstanser som Svea hovrätt och Hovrätten i Övre Norrland varnade exempelvis för att lagförslagen med stor sannolikhet skulle tas upp och fällas i EU-domstolen igen.

Under torsdagen ska hela lagrådsremissen presenteras. Då får vi se om någon lyckats trolla fram ett magiskt förslag som både kartlägger exakt hur vi ringer och vilka ip-adresser vi surfar med samtidigt som det blidkar EU-domstolen, annars lär den där polislampan förbli släckt ett bra tag. Och när vi ändå skriver en önskelista kan vi väl hoppas på att förslaget kan göra både Polisen och Bahnhof lika glada.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt