17 Löpande bandet

Det löpande bandet möjliggjorde 1900-talets snabba höjning av levnadsstandarden. Sedan 1913 har begreppet förknippats med Henry Ford och världens största bilfabrik, Highland Park i Detroit. Den tekniska uppfinningen står dock svensken Carl Edvard Johansson (1864-1943) för. Som kvalitetskontrollant vid gevärsfaktoriet i Eskilstuna, i början av 1890-talet, började han göra standardiserade måttsatser som förenklade kontrollen. Måttsatsen patenterades och fick spridning över hela världen. Den gjorde det möjligt att tillverka detaljer med en noggrannhet ner till 0,001 mm. Redan under 1700-talets sista år hade amerikanen Eli Whitney delat upp arbetsmomenten i sin nystartade gevärsfabrik i New Haven. Standardiserade komponenter, måttnoggrannhet och uppstyckning av arbetet är nödvändiga ingredienser i det löpande bandet. Till dessa kommer en rationell transport mellan arbetarna. Men den fanns i Chicagos stora slakterier. Djurkropparna fraktades, hängande i krokar, mellan arbetsstationerna. I april 1913 förenades alla ingredienserna på Fordfabriken. Längs en bandtransportör placerades 29 arbetare för att montera svänghjulsmagneter (generatorer). Varje arbetsmoment tog här några få sekunder. På så vis kunde tillverkningstiden sänkas från 20 minuter (när en arbetare monterade hela magneten) till fem minuter. Det som främst sänkte monteringstiden var att varje arbetsmoment kunde studeras i detalj. Därigenom kunde det också rationaliseras, så att arbetaren inte behövde göra en enda onödig rörelse. I princip är det vad rationaliseringar vid löpande band innebär än i dag. Successivt infördes det löpande bandet vid andra enheter på Fordfabriken. Inför hösten började man med tillverkningen av chassit. Hittills hade 50 chassin samtidigt satts samman vid var sin arbetsstation. Nu drogs de längs en 75 meter lång räls. Montörerna stod på ömse sidor av bandet och monterade delarna. Omedelbart sänktes arbetstiden per chassi med 45 procent till 5 timmar och 40 minuter. Före jul lyckades man ytterligare nästan halvera arbetstiden med hjälp av noggranna arbetsstudier. Och till våren halverades tiden än en gång. Ytterligare en fördel med löpande bandet var att flödet av komponenter förenklades. Dessa behövde bara transporteras till ett ställe, där man enkelt kunde hålla koll på behovet. Tack vare rationaliseringarna halverade Ford priset på T-Forden, något som kom att lägga grunden för massbilismen. Dessutom ökade Fords vinster, och arbetarnas löner fördubblades. Redan från början kritiserades det löpande bandet för att människorna hade förvandlats till maskiner. Utvecklingen gick ännu längre efter andra världskriget. Varje arbetsmoment styckades då in i små delmoment som beräknades ner till hundradelar av sekunder. Men kritikerna kunde ändå inte komma ifrån att det löpande bandet gav en av de största produktionsökningarna i människans historia.