”Vart tog Sveriges rymdstrategi vägen?”

Sverige är sedan länge relativt framgångsrika på rymdområdet. Det är inte bara astronauten Christer Fuglesang som har utmärkt sig positivt. Faktum är att det första miljövänliga bränslet för satelliter är en svensk uppfinning liksom flera av de avancerade instrument som finns på olika satelliter och på Europas största rymdraket.

Men det krävs fortsatt och systematiskt arbete för att samordna och utveckla denna position. I april 2014 tillsatte Alliansregeringen därför en utredning. Syftet var att utarbeta en strategi för hur rymdverksamheten ska kunna användas som en strategisk tillgång för Sverige. Dels då det gäller att möta samhällets behov, dels för att stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Men trots att utredningen presenterades redan hösten 2015 har den nuvarande regeringen ännu inte lagt fram något förslag.

Vi har under hela mandatperioden drivit på regeringen för att den ska presentera en rymdstrategi. Det senaste beskedet är att det ska komma en strategi i maj, vilket troligtvis innebär att förslaget inte kommer att hinna behandlas i riksdagen före valet. Enligt rymdminister Hellmark Knutsson beklagar hon detta men det är en klen tröst för de som är verksamma inom sektorn och för Sverige. Vi talar om flera förlorade år.

Det är också beklagligt att det aviserade förslaget kommer i form av en skrivelse och inte i en skarp proposition. Enligt ministern är det för att den så kallade strategin inte kommer att innehålla så mycket nytt. Det bådar inte gott.

Rymdsektorn är en kunskapsintensiv verksamhet som möjliggör tekniksprång och utveckling inom branscher alltifrån miljöteknik och försvar till byggnation. Till exempel kan lantbrukare idag gödsla mer effektivt med hjälp av uppkopplade traktorer, GPS-navigering hjälper oss att hitta rätt och vid naturkatastrofer kan satellitbilder underlätta planeringen av det viktiga räddningsarbetet.

Inom näringen finns också stora möjligheter för tjänsteutveckling. Oändliga mängder satellitdata finns i dag tillgängliga för gratis nedladdning och bearbetning, något som kan bli en god möjlighet för innovativa små och medelstora företag.

Rymden ger således många nyttor tillbaka till samhället. Vi har också fått direkt användning för mycket av de material som har utvecklats för rymden eftersom det ställs så höga krav på desamma. Det gäller till exempel plagg gjorda i Gore-tex. Men vilka styrkeområden ska Sverige satsa på? Hur ska vi utveckla Esrange? Kan vi öppna för rymdturism och hur ska vi hantera säkerhetsfrågor kopplade till integritet? Det är några av de frågor vi behöver hanteras och det är därför det är så viktigt att få strategin på plats.

Regeringens saktfärdighet visar att den både saknar intresse och ambitioner på området. För Alliansen ser vi det som viktigt att skapa goda förutsättningar för rymdsektorn i Sverige. Det är en strategisk tillgång för att möta samhällets behov och för att stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Det ger positiva effekter på alltifrån utbildning och forskning till försvar och miljö. Nya jobb och innovationer får då även möjlighet att växa fram i Sverige.

Betty Malmberg (M)

Fredrik Christenson (C)

Christer Nylander (L)

Annika Eclund (KD)

ledamöter i Riksdagens utbildningsutskott