”Tillväxtverket borde föregå med gott digitalt föredöme”

Tillväxtverkets syn på digitaliseringscheckar som ”en form av affärsutvecklingscheckar som har funnits i flera år” kanske är anledningen till den så olyckligt konservativa och rutinmässiga ansöknings- och finansieringsprocessen fortfarande lever kvar.

Att arbeta med digitalisering och digital transformation handlar om att kapitalisera på nya möjligheter och anpassa sig till nya behov. De flesta branscher och även offentlig sektor står inför omvälvande skiften med dramatiska förändringar som kommer rita om de grundläggande affärsvillkoren.

Jag tycker inte att det är orimligt att kräva att Tillväxtverket med sina stora resurser av kompetens, ekonomi och data presenterar en smartare modell för Digitaliseringscheckarna. Det behöver för den sakens skull inte innebära att man äventyrar säkerheten eller slarvar med statliga medel.

Jag vill se en mer innovativ och kundanpassad ansöknings-, bedömnings- och finansieringsprocess med ett starkare kundperspektiv.

Jag vill se processer som är snabbare, kommunikativa och med högt kunskapsinnehåll.

Gör ansökningsprocessen till starten på den lär- och utvecklingsprocess som digitaliseringsprojekt handlar om. Vägled i valet av utvecklingsupplägg och hjälp företagen möta de krav som dessa ställer. Informera om den kunskapsinfrastruktur i form av konsulter och utbildningsanordnare som finns att tillgå. Kanske kan finansieringsmodellen också utvecklas genom att exempelvis öppna för samverkansmodeller där flera företag går samman i ett gemensamt projekt och stöttar och hjälper varandra samtidigt som det ger ekonomiska fördelar. Även här öppnar digitaliseringen för innovativa samverkanslösningar.

Belys det digitala ledarskapet som en faktor för framgång. För att travestera digitaliseringsminister Peter Erikssons uttalande i DI den 23 mars i år, ”utan digitalt ledarskap är företagen chanslösa i digitaliseringsarbetet”.

Borde inte Tillväxtverket föregå med gott exempel?

Robert Gabrielsson, vd, Koinor Future AB