Opinion
Teknikföretagen: Kompetensbristen vår viktigaste fråga
REPLIK. Lars Forseth slår in öppna dörrar. Det krävs långt mer än vad han föreslår för att mätta industrins behov av kompetens. Och vi arbetar sedan länge med frågorna, skriver Klas Wåhlberg och Ulf Lindberg på Teknikföretagen.
I Ny Teknik uppmanar Lars Forseth teknikbranschen och industrin att lyssna på hans fyra huvudråd. De ska leda till bättre kompetensförsörjning, egentligen oavsett bransch. Och det är klart att vi lyssnar – och tar möjligheten att replikera. Vi delar synen på en glädjande stark utveckling för industrin. Vi är också ense om det stora behovet av duktiga medarbetare.
Framgångsrika industriföretag har problem att hitta rätt kompetens. Våra egna undersökningar verifierar att brist på yrkeskunniga tvingar fram anpassningar och slår mot utvecklingsmöjligheter. Därför är kompetensfrågorna något av det viktigaste Teknikföretagen arbetar med och har arbetat med länge.
Vi arbetar aktivt i hela utbildningssystemet från grundskolan till högre utbildning för att säkerställa att industrins behov tillgodoses och ges större inflytande och därmed en starkare koppling mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden.
Lars Forseths generiska punkter hamnar i det ljuset lite vid sidan av. Är det någon sektor som tar sin kompetensförsörjning på allvar så är det industrin. Titta till exempel på Teknikcollege.
Efter millennieskiftet tog arbetsgivare och fackliga organisationer tillsammans ett samlat grepp och bildade Teknikcollege. Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Hur har det gått? Teknikcollege har i dag 16 000 studenter på 150 skolor i ett samarbete mellan 3 000 industri- och teknikföretag.
Visst betyder bemanningsföretagen mycket positivt för industrin, inte minst i det korta perspektivet. Men det är klart att huvudfokus i vårt påverkansarbete är att få till varaktiga politiska strukturreformer.
Vi måste exempelvis ha ett utbildningssystem som är anpassat för det livslånga lärandet. När den tekniska utvecklingen går så fort så måste man kunna utbilda sig då och då under hela sitt arbetsliv. Därför driver vi frågan att högskolan bör ges uppdrag och finansiering till att jobba med vidareutbildning. Vi driver också frågan att det måste finnas incitament för högskolor att utbilda efter industrins behov. Samt att det blir lättare för människor att röra sig mellan akademi och näringsliv. För att nämna några saker.
En annan fråga vi driver hårt mot politikerna är att värna om Tekniskt basår som gör stor nytta med att bredda rekryteringen till ingenjörsutbildningarna.
Attraktionskraften i stort från industrin är också högt prioriterat i vår opinionsbildning. Vi jobbar med att bredda rekryteringsunderlaget och bilden av vem som jobbar med teknik: Projektet ”Bredda bilden” syftar till att vända förutfattade meningar angående vem som jobbar i industrin. Vi lyfter fram förebilder som inkluderar till exempel ”Therese testar teknik”. Vi inspirerar unga att upptäcka teknik som problemlösning via ”Hack the box”. Och bara för några dagar sedan presenterade vi i SVT:s morgonsoffa vår senaste teknikbok som bidrar till en mer inkluderande teknikundervisning.
Det var lite av vad vi arbetar med. Kunskapsförsprång eller kunskap på högsta nivå är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Tack för punkterna Lars, men det krävs mer för att lyckas med detta.
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen
Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Teknikföretagen
